Nyhet -
Professor Johanna Meschs forskning fördjupar kunskapen om taktilt teckenspråk
Lördagen den 14 maj uppmärksammar vi teckenspråkets dag och att teckenspråksforskningen vid Stockholms universitet firar 50 år. En del av universitetets forskning handlar specifikt om taktilt teckenspråk. Professor Johanna Mesch arbetar på avdelningen för teckenspråk på Institutionen för lingvistisk och har genom sin forskning bidragit till att fördjupa kunskapen om taktilt teckenspråk.
Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor passade på att ställa några frågor till Johanna Mesch inför firandet av Teckenspråkets dag.
Dina publikationer har varit ett viktigt bidrag gällande taktilt teckenspråk. Hur kommer det sig att du började forska om just taktilt teckenspråk?
— Det var min handledare Inger Ahlgren som föreslog det för min kandidatuppsats i ämnet teckenspråk. Vid den tidpunkten var det ett outforskat forskningsämne nationellt och internationellt, berättar Johanna.
Inger Ahlgren var docent i teckenspråk vid Stockholms universitet fram till 2007. Hon var en av de första som började intressera sig för forskning om språkutveckling och barn med dövblindhet på 80-talet.
Hur skulle du kortfattat beskriva likheter och skillnader mellan visuellt teckenspråk och taktilt teckenspråk?
— Likheter ligger i teckenförrådet, även om det finns en del anpassningar och kompletteringar i taktilt teckenspråk. Kompletteringarna handlar bland annat turtagning, användningen av den andra ickedominanta handen, flera upprepningar och förtydliganden, säger Johanna.
I och med att taktilt teckenspråk avläses med händerna finns det behov av andra former än när det är möjligt att använda synen. Det handlar om former för att veta vem som pratar och vem som lyssnar och om att ta tur. För turtagning används bland annat olika handpositioner i taktilt teckenspråk. I visuellt teckenspråk sker och uppfattas mycket samtidigt, till exempel vad som förmedlas med händer, kropp och mimik. Att uppfatta språket med känseln tar längre tid och det kan behövas fler upprepningar och förtydliganden.
Vilken forskning anser du fortfarande saknas när det gäller taktilt teckenspråk?
— Det finns fortfarande flera områden, till exempel kommunikativa strategier, spatial användning och taktil ikonicitet, avslutar Johanna.
Spatial användning handlar om hur man använder det fysiska rummet runt omkring kroppen för att förmedla språkliga budskap. Det är ett område som har uppmärksammats mer på senare år, både för visuellt och taktilt teckenspråk. Taktil ikonicitet betyder att något är avbildande via känseln. Det används som en del i taktilt teckenspråk för att berätta och beskriva saker.
Om teckenspråket dag
Den 14 maj 1981 fastslog riksdagen att teckenspråk är dövas förstaspråk och svenskt teckenspråk erkändes därmed som ett officiellt språk. Sverige var det första land i världen som officiellt erkänt teckenspråket som språk. Därför arrangeras Teckenspråkets dag den 14 maj varje år i olika städer i Sverige.
Kort om taktilt teckenspråk
Visuellt teckenspråk används av personer med dövblindhet som behärskar teckenspråk och som har vissa synrester kvar. Det kan avläsas både på lite längre avstånd och nära av personer med dövblindhet. Om en person med dövblindhet har användbara synrester tas teckenspråket emot visuellt så länge som möjligt.
Om synrester däremot saknas, behöver teckenspråket i stället tas emot taktilt, det vill säga genom att känna språket med händerna. Taktilt teckenspråk används av personer med dövblindhet som inte kan avläsa teckenspråket visuellt på grund av otillräckliga eller helt obefintliga synrester.
