Öresundsbron bröt inte språkbarriär

Ungdomar i Öresundsregionen träffas sällan, läser inte varandras litteratur på originalspråk eller tar del av varandras medieutbud. Och när de möts talar de helst engelska. Det menar två forskare vid Lunds universitet, Robert Zola Christensen och Mari Bacquin, i en rapport om de ungas grannspråksförståelse i Öresundsregionen som presenterades under ett seminarium i Lund.

Det gör, enligt forskarna, att det kan vara dags att tala om danska och svenska som främmandespråk istället för grannspråk. Två gymnasieskolor i vardera land var med i undersökningen.

- Vår föreställning  när bron stod klar 2001 var att nu skulle en ny tid att börja med mer interaktion mellan länderna. Men så blev det inte, berättar Zola Christensen. Istället har den minskat. Bara fem procent av de danska ungdomarna är i Sverige en gång per månad. Av de svenska ungdomarna är det däremot 21 procent som besöker Danmark en gång per månad. Men jämför man med en liknande undersökning gjord för tretton år sedan besökte drygt 35 procent av svenska ungdomar Danmark en gång i månaden.

Enligt Robert Zola Christensen finns det två krafter som jobbar mot språkförståelsen. Dels engelskan som vi blir bättre och bättre på och dels att vi tar mindre del av varandras litteratur, media osv.

Av de danska ungdomarna anger 42 procent att de upplever det svårt, eller mycket svårt, att förstå talad svenska. Motsvarande siffra för svenska ungdomar är 92 procent.  

- Vi menar att det är ett skifte i hur vi ser på språken och att det kan vara något positivt. Det kan ge ett nyväckt intresse för språken i och med att vi kallar det för främmandespråk istället för grannspråk, poängterar Mari Bacquin.

Älska varandra till döds?
Men varför ska vi lära oss våra grannspråk? Och hur motiverar vi ungdomar att lära sig grannspråk och vilken vinning ger det dem? Henrik Rahm, docent vid Lunds universitet varnar för att vi ska ”älska varandra till döds”. Han menar att det är viktigt att vara pragmatisk när det gäller språkbruk och inte bara följa principer eller ideologier.

- I vissa fall kan det vara på sin plats att börja ett samtal på engelska som kanske övergår till modersmålet. Och i vissa fall kan man börja på modersmålet för att sedan gå över till engelska, menar han.

Initiativ för att öka språkförståelsen
Det pågår ett antal initiativ för att öka språkförståelsen bland ungdomar. Bland annat berättades det om ett skolsamarbete mellan Helsingör och Helsingborg där 50 klasser årligen deltar i olika skol- och kulturaktiviteter i syfte att öka förståelsen länderna emellan. En ny webbsida har just lanserats, Norden i Skolan. Det är en gratis undervisningsplattform, som ger lärare och elever i alla nordiska länder nya möjligheter att arbeta med grannspråken danska, norska och svenska, både i grundskolan och gymnasiet. 

En som har mycket konkret erfarenhet av arbeta med både dansk och svensk språkundervisning är Susanne Månsson från Geijerskolan i Malmö. Där har de en Öresundsprofil vilket innebär att eleverna deltar i en kulturellt och språkligt gränsöverskridande klass. Eleverna fördjupar sig i såväl svensk som dansk kultur och språk.

- Man måste börja redan när barnen är små, menar Susanne. Vi har en vision om att fostra Öresundsmedborgare och på frågan om vilket är ditt språk så svarar barnen på vår skola att danska OCH svenska är vårt språk.

Modet som saknas
Hans Wallmark, riksdagsledmot och medlem i Nordiska rådet, tror framförallt att det är modet som saknas.

- Det är inte för att vi inte förstår danska utan att vi inte vågar förstå. Idag finns det en rädsla för att tala modersmålet samtidigt som vi överskattar vår kunskap i engelska.

Någon som håller med är journalisten Richard Lööf som jobbat både i Sverige och Danmark.
Han menar att om vi talat samma språk hade integrationen i Öresund varit mycket större. Men det är många som inte kommer över sundet för de inte tror sig kunna förstå danska, men det lär man sig otroligt fort. Skolans viktigaste roll är att ge barnen det modet. Men det krävs pengar för att uppnå en förändring menade Lööf, och skickar därmed en passning till politikerna.

- Det är inte mer pengar som behövs, jag tror det är andra incitament. Kanske en dansk ”Skavlan”?, föreslår Karen Elleman, folketingsmedlem och även hon medlem i Nordiska rådet. Istället för mer pengar tycker hon att befintliga pengar i det nordiska samarbetet behöver omfördelas och omprioriteras.

- Jag tror att Bron och Borgen har gjort mer för språkförståelen än vi politiker, avslutar Hans Wallmark.

Seminariet ägde rum i Lund och arrangerades av Centre for Scandinavian Studies, Lund universitet, Föreningen Norden och Norden i Fokus.