Novartis bakom ett av de viktigaste framstegen i kampen mot cancer

Leukemiläkemedlet Glivec (imatinib) hamnar på bronsplats när de senaste 50 årens största framsteg inom onkologi rankas. Det är experterna i the American Society of Clinical Oncology, världens kanske tyngst vägande vetenskapliga organisation på cancerområdet, som har röstat fram listan.

– Det är väldigt hedrande, och framförallt glädjande för alla de patienter som fått nytta av framgången, säger Björn Paulsson, chef för den medicinska avdelningen vid Novartis Onkologi.Inom alla forskningsprojekt gör vi allt för att korta ledtider i utvecklingsprocessen och snabbare ta resultat från laboratoriet ut till praktisk användning på kliniker och vårdavdelningar.

Kronisk myeloisk leukemi, KML, är en form av blodcancer som angriper de blodbildande cellerna i benmärgen. Till följd av en genetisk skada, den så kallade Philadelphiakromosomen, börjar omogna vita blodkroppar föröka sig ohämmat och konkurrerar ut friska celler i benmärgen och blodet. Fram till för bara något decennium sedan innebar en KML-diagnos döden inom fem år för sju av tio patienter.

Men år 2001, på den årliga blodcancerkongressen ASH, presenterades resultat för en behandling som skulle komma att revolutionera behandlingen av KML. Det var imatinib, en så kallad tyrosinkinashämmare, som med stor precision angrep leukemicellerna samtidigt som den skonade friska celler. Imatinib kunde inte bota KML, men sjukdomen omvandlades från att vara en dödlig blodcancer till ett kroniskt tillstånd.

– Utvecklingen på KML-området har varit fantastisk, men vi är också ödmjuka inför de förhoppningar som nu ställs till vår forskning. På Novartis är vi smärtsamt medvetna om hur många patienter som är i behov av nya behandlingar mot svåra former av blodcancer. Det är därför vi satsar så mycket på forskning, säger Björn Paulsson.

Idag överlever fler än nio av tio patienter med kronisk myeloisk leukemi, antingen med imatinib eller med andra generationens tyrosinkinashämmare, och de kan i de flesta fall leva mer eller mindre normala liv. Imatinib används också framgångsrikt vid behandling av den ovanliga mag- och tarmtumören GIST.

Banade väg för ett paradigmskifte
Imatinib utgjorde inte bara ett genombrott för behandlingen av KML, utan bröt också isen för målstyrda läkemedel, eller targeted therapies, inom snart sagt samtliga cancerformer. Ett stort antal personer har gjort avgörande insatser genom den över fyra decennier långa forskningshistoria som ledde fram till introduktionen av imatinib år 2001 och flera av dem har förekommit i kvalificerade Nobelspekulationer.

Utvecklingen på leukemifronten har ingalunda avstannat, utan imatinib har fått en ännu effektivare efterföljare i Tasigna (nilotinib). Nilotinib är en andra generationens tyrosinkinashämmare som ger djupare och snabbare respons. Den fortsatta forskningen koncentreras nu på att uppnå så kallad behandlingsfri remission: Ett omfattande prövningsprogram är igång för att utvärdera möjligheten att avsluta behandlingen när det inte längre går att hitta några spår av leukemiceller i blodet.

Flera svenska sjukhus deltar i detta angelägna forskningsprojekt, så kallade stoppstudier. Möjligheten öppnar helt nya perspektiv – både vad gäller att minska vårdkostnader och att mildra mänskligt lidande.

Här är ASCO:s lista över the top 5 advances in modern oncology:

1965: Cytostatika kan bota Hodgkins lymfom

2006: Godkännandet av HPV-vaccin för att förebygga livmoderhalscancer

2001: Målstyrt läkemedel revolutionerar behandlingen av ovanlig leukemi

1977: Ny behandling kan bota testikelcancer

1991: Läkemedel mot illamående lindrar biverkningar av cancerbehandling