Hur kan enkla vardagshandlingar som att koka kaffe och svara i telefon hjälpa personer med svårare psykiska funktionshinder att må bättre? Den frågan ställer Marianne Boström vid Örebro universitet i sin avhandling ”Vardagslivets aktiviteter”.
Socionomutbildningen i Örebro firar 50 år i 6 maj med en heldag späckad med föreläsningar. Under åren sedan 1967 har 12 000 tagit examen i Örebro.
Tänk långsiktigt när det gäller satsningar på barn och ungdomar. Det kan ta upp till nio år innan det betalar sig – men det är det värt. Det visar nationalekonom Mattias Persson i sin avhandling där han bland annat studerat ett särskilt stöd för att få ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar i arbete.
Vad är det som gör att människor är friska och kan jobba? Det har Örebroforskarna Sarah Granberg och Johanna Gustafsson fått 2,8 miljoner kronor från Forte för att ta reda på när det gäller personer med hörselnedsättning. De är idag sjukskrivna i högre utsträckning än många andra grupper.
Parivash Ranjbar vann Post- och telestyrelsens innovationstävling om en aktiv fritid. Hon får en miljon kronor för att utveckla VibroBraille, ett hjälpmedel som gör det möjligt för människor som inte kan se och höra att ta emot meddelanden via huden.
Relationer är avgörande för att kunna lära sig hur andra människor tänker och känner. Hans-Erik Frölander visar i sin avhandling i handikappvetenskap vid Örebro universitet hur viktiga vänner är för unga vuxna som är dövblinda.
Forskarna har följt döva elever som går i samma klass som hörande elever. Det visade sig att de döva eleverna hade vissa privilegier, samtidigt som de också var marginaliserade. – Vi hade aldrig kunnat upptäcka detta på annat sätt, säger professor Sangeeta Bagga-Gupta vid Örebro universitet.
Forskargruppen ska följa döva ungdomar och unga med ADHD för att ta reda på hur samhället och sociala nätverk formar deras liv och skapar möjligheter inför vuxenlivet. Professor Sangeeta Bagga-Gupta vid Örebro universitet leder det fyraåriga projektet som fått 7,9 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.
På tre år har antalet videor ökat från drygt 3 000 till 15 000 – i vart och ett av de 15 deltagarländerna. Den internationella teckenspråkssatsningen ”Spread the Sign” har utvecklats till ett lexikon för många fler än den ursprungliga planen. Örebroforskaren Päivi Fredäng har utvärderat de pedagogiska effekterna. I november ska projektet redovisas för EU-kommissionen.
Hur kan vi ge människor med funktionshinder bättre stöd? Hallsbergs kommun samarbetar med forskare vid Örebro universitet för att utveckla sin verksamhet. – Vår utgångspunkt är att alla människor behöver få motivation och möjligheter att utvecklas, säger Jürgen Degner, forskare i socialt arbete, som leder projektet.
Örebroforskare har fått 400 000 kronor från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, för att i samarbete med forskare i Indien planera gemensamma forskningsprojekt inom audiologi.
Parivash Ranjbar utvecklar hjälpmedel för människor som är både döva och blinda. I Forskar Grand Prix i Örebro den 28 september kommer hon att berätta om hur teknik, som utnyttjar vibrationer och människors känsel, gör det möjligt för dövblinda att uppfatta och känna igen ljud i omgivningen med huden – att "höra" med huden.
Nya applikationer kan göra mobiltelefonen till ett avancerat hjälpmedel för personer med dövblindhet. Forskare i Örebro och Karlskoga har nu fått 2,7 miljoner kronor av Post- och telestyrelsen (PTS) för att utveckla tekniska lösningar som gör det möjligt att kommunicera med hjälp av vibrationer.
Parivash Ranjbar, som blev teknisk doktor vid Örebro universitet förra året, har belönats med årets Arnbrinks utmärkelse. Den delas ut varje år av Svenska Audiologiska Sällskapet (SAS) och Gunnar Arnbrinks Stiftelse till en doktors¬av¬hand¬ling av hög kvalitet inom hörselvetenskap och audiologi.
Personer med psykiska funktionsnedsättningar vill trots sin problematik ofta arbeta. Men ett splittrat stödsystem gör det svårt för dem att få och behålla ett arbete. – För funktionshindrade kan ett arbete ha ett extra värde – det motverkar en upplevelse av utanförskap och bidrar till att man blir mer självständig, säger Helene Hillborg forskare vid Örebro universitet.
Örebroforskning visar att döva har det svårt på arbetsmarknaden och att de ofta har arbete som inte alls är i nivå med deras utbildning. Dessutom bedöms många döva ha nedsatt arbetsförmåga och får då arbete med lönebidrag trots att en anpassad arbetsmiljö förmodligen skulle kunna lösa många problem.
En apparat som omvandlar ljud till vibrationer gör det möjligt för personer med dövblindhet och grav hörselskada att uppfatta och känna igen ljud med huden. Metoden, som även kan anpassas till spädbarn, har utvecklats av teknikforskaren Parivash Ranjbar vid Örebro universitet, som presenterar sina resultat i en ny doktorsavhandling.
Samhället ger inte personer med dövblindhet det stöd de behöver, och följden blir ofta isolering, skyddslöshet och bristande delaktighet. Det konstaterar Kerstin Möller i sin doktorsavhandling i medicinsk handikappvetenskap vid Örebro universitet. Hennes avhandling är den första i världen som studerar dövblindhet i ett helhetsperspektiv.
Professor Berth Danermark får 900 000 kronor av Sparbanksstiftelsen Nya för att forska om vilka möjligheter och svårigheter människor med olika funktionsnedsättningar har i arbetslivet. Målet är att utveckla metoder som inte bara hjälper dem att få ett jobb utan att också behålla det. - Projektet bygger på tanken att alla personer i yrkesaktiv ålder har rätt till ett arbete, berättar han.
Universiteten i Örebro och Linköping startar tillsammans en forskarskola som ska öka samhällets kunskaper om hörselfrågor. Ett bidrag på elva miljoner kronor från Vetenskapsrådet gör det möjligt att knyta världens ledande forskare inom området till den nya forskarskolan.