Klimatförändringen ökar sannolikheten för hårda stormar och omfattande skogsbränder i Sverige. Båda kan få katastrofala följder, men uppfattas på olika sätt av yrkesfolk. Det viktigt att vara medveten om denna skillnad i uppfattning för att förstå varför vissa katastrofer leder till förändring i arbetssätt medan andra inte gör det visar ny forskning vid Örebro universitet.
Den vitryggiga hackspetten är akut hotad eftersom det finns för lite lövträd i reviren. Det visar Kristoffer Stighäll i sin avhandling vid Örebro universitet. Han har jämfört med Finland där skogsbruket gett andra förutsättningar för fågeln som spelar en avgörande roll för den biologiska mångfalden.
Forskare vid Örebro universitet har fått 2,8 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att studera hur olika myndigheter, skogsägare och andra berörda hanterade den stora skogsbranden i Västmanland. Studierna syftar till att förbättra beredskapen hos involverade organisationer och hur sådana här extrema händelser påverkar skogsbruket.
Många ekonomer väntar sig att priset på råvaror med begränsad tillgång ska stiga över tiden. Eftersom mark lämplig för skogsbruk är begränsad, har det i den svenska debatten ofta hävdats att ökad efterfrågan på trävaror också skulle leda till stigande priser. Men nu visar tre forskare vid Handelshögskolan vid Örebro universitet i en studie att priset på virke varit stabilt i snart 70 år.
Ny forskning, som publiceras i tidskriften Science i morgon, visar att växtrötter och rotassocierade svampar spelar en mycket viktigare roll för markens långsiktiga lagring av kol än man tidigare trott. – Kunskapen om skogars upptag av koldioxid och lagring av kol i marken är viktig för att vi ska kunna motverka att skogarna blir en källa för utsläpp av koldioxid i framtiden, säger Alf Ekblad.
Hur gick det till när myndigheter och organisationer fattade beslut i samband med stormen Gudrun? Och hur går det till i vanliga fall när beslut ska fattas och underlaget är osäkert? Forskare vid Örebro universitet ska undersöka det som en del i ett stort forskningsprogram som handlar om det framtida skogsbruket i Sverige med 48 forskare och ett anslag på 120 miljoner kronor.
En svensk tallskog i Västerbotten har blivit smått världsberömd på gamla dar. Örebroforskarnas studier av hur trädens rötter andas och släpper ut koldioxid hör till de mest citerade artiklarna i världen inom sitt område. - Vi är först i världen med den här metoden. Tidigare studier har inte gjorts på stora träd, berättar Alf Ekblad, som leder forskargruppen i ekosystembiologi på Naturvetenskaplig