Samarbete krävs för ökad andel svensk och hållbar mat

Med 15 produktionsanläggningar för dagligvaror i Sverige är Orkla en av de stora spelarna i matsystemet. Men för att stärka svensk livsmedelsförsörjning och öka andelen hållbar mat behövs ett tätare samspel mellan politiken och näringslivet.

Med allt högre råvarupriser, tilltäppta leveranskedjor och skenande drivmedelskostnader finns det ett stort behov av att öka den svenska självförsörjningen. Det kan också innebära en möjlighet att samtidigt främja hållbarhet och folkhälsa. Patrick Axzell är vd för Orkla Confectionery & Snacks i Sverige, med 22 år i branschen och en plats i Livsmedelsföretagens styrelse. Han menar att det pågående kriget i Ukraina påverkar verksamheten kraftigt.

– Med stora utmaningar inom transporter och distribution får vi allt svårare att ha leveranssäkerhet på råvaror och emballage. Både Ukraina och Ryssland är dessutom stora producenter av spannmål och vegetabiliska oljor, så det skapar en hel del dominoeffekter. Orkla har 15 anläggningar i Sverige, och har länge haft ambitionen att köpa in så mycket svenska och lokala råvaror som möjligt.

– Vi ser nu att svenskt blir än viktigare. För att hålla igång allting med råvaror, energi och emballage måste vi sourca mer svenska råvaror än någonsin tidigare.

Mer samarbete behövs

Situationen, menar Patrick Axzell, kräver därför mer samarbete – både genom livsmedelskedjan, men även mellan näringsliv och politik.

– Vi jobbar redan tätt tillsammans med myndigheterna för att säkra samhällets beredskap, energi och vattentillgång. Vi träffar Livsmedelsverket och MSB nästan varje vecka tillsammans med representanter från Livsmedelsföretagen och Svensk Handel för att säkerställa beredskap ifall krisen eskalerar. Det är viktigt att fortsätta främja den här typen av plattformar för samarbete från politiskt håll. Redan under pandemin såg man ett växande intresse för att välja mer hållbara varumärken som tar klimat, miljö och hälsa på allvar. Nu ökar även intresset för att lägga svenska varor i varukorgen.

– Kostnadsökningarna kommer sannolikt att påverka svenska matkonsumenter under en lång tid framöver. Men det är viktigt att fortsätta välja svenska råvaror även när priserna stiger. En starkare svensk livsmedelssektor gör också att forskningen får mer resurser och kan bidra till ett mer robust system i framtiden.

Nya upphandlingsregler kan hjälpa

Kristina Fransson är ansvarig för Orkla FoodSolutions i Sverige – det vill säga försäljning som går utanför dagligvaruhandeln, exempelvis offentlig sektor, hotell och restaurang. Även hennes del av branschen har påverkats kraftigt av omvärldens händelser.

– Vi ser kraftiga kostnadsökningar inom alla delar av sektorn. Då finns det tyvärr en risk att många väljer mindre hållbara råvaror med lägre kvalitet från utlandet.

Kristina Fransson menar att det generellt finns en stor potential i att få både restaurangbranschen och offentlig sektor att välja mer hälsosam och lokalproducerad mat.

– Offentlig sektor ligger ganska långt framme när det gäller hälsoaspekterna. Det finns tydliga krav på salt, fett och socker, till skillnad från hos restaurangerna. Hon är samtidigt förvånad över att hållbarhetstänket inte kommit längre inom de offentliga upphandlingarna.

– I dag får kommuner och regioner inte efterfråga vare sig svenskproducerad eller växtbaserad mat i sina upphandlingar. Vi träffar många oerhört kompetenta och pålästa upphandlare som ändå måste välja bort det mest hållbara alternativet på grund av det inte innebär lägst pris. Om man från politiskt håll menar allvar med hållbarhet och självförsörjning skulle man verkligen kunna göra skillnad genom att ändra möjligheterna att ställa andra typer av krav i offentliga upphandlingar, menar Kristina Fransson.

– Svensk mat ger ett betydligt lägre avtryck när det gäller miljö och klimat. Men ska man servera svenskproducerad, hälsosam och hållbar mat kostar det lite mer än vad man budgeterar för i dag. Det menar jag att politiken skulle kunna påverka betydligt mer än man gör. Bra mat måste få kosta.