Mindre pengar för skolmaten i spår av inflationen

7 av 10 kostchefer i Sveriges kommuner anser att budgeten för skolmaten behöver öka. En anledning är att budgeten för skolmat inte justerats i takt med den stigande inflationen. Endast 1 av 5 skolor har kompenserat för skolmatskostnader i takt med inflationen. Ekologisk och närproducerad mat får dock allt oftare prioriteras bort när skolorna behöver spara. Det visar Orkla Sveriges årliga undersökning “Svensk skolmat och klimatet” 2023.

- Skolmåltiden har en viktig funktion för folkhälsan, inte minst för barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden. Bra mat i skolan är en förutsättning för en jämlik skola där alla ges samma förutsättningar. Därför måste vi se det som en varningsklocka när plånboken för skolmåltiden krymper i kommunerna, säger Kristina Fransson, direktör för foodservicemarknaden på Orkla Foods Sverige.

Det vanligaste sättet att minska sina kostnader är att jobba mer intensivt med att minska matsvinnet. Det uppger två tredjedelar av kommunerna att de gör. Det är ett effektivt sätt att både minska matkostnaderna och klimatavtrycken.

I stort visar undersökningen att flera delar av kommunernas klimatarbete och arbetet med att minska kostnaderna går hand i hand, förutom när det kommer till hur och var maten produceras. 6 av 10 kommuner väljer att köpa mindre ekologiskt och 1 av 10 väljer dessutom att minska på de lokala och svenska inköpen. Faktorer som har stor effekt på både klimatpåverkan, biologisk mångfald och andra positiva miljöeffekter, men som inte alltid syns i kommunernas miljömål. En positiv effekt är dock att mer än hälften av kommunerna väljer att laga mer växtbaserat.

- Det är beklagligt att se den ekologiska maten minska kraftigt. Men kanske ännu mer allvarligt i dessa tider är att vi även ser att inköpen av det lokala och svenska minskar, även om det är på lägre nivåer. Den offentliga sektorn är en oerhört viktig aktör för att säkerställa att vi har svensk råvaruproduktion och tillagning av mat i Sverige. Vi har höga krav på den svenska matframställningen och det måste få kosta även i dessa tider, säger Kristina Fransson.

Det kommunerna inte är villiga att tumma på när de har mindre pengar att röra sig med är mindre portioner till eleverna, ingen av de tillfrågade har svarat att portionerna minskat. Undersökningen visar också att situationen för kommunerna med skralare kassa inte heller har minskat möjligheten för elever att välja olika rätter i någon större utsträckning (8%).

Andra saker som kommunerna uppger att de gör för att minska sina kostnader är att köpa in och laga mer säsongsbetonat (37%), och ha en mindre varierad meny (25%). Många uppger också att de väljer att spara på annat än maten som till exempel utbildning, kvalitetsutveckling, personalkostnader och investeringar. Mer än en tredjedel uppger att de helt enkelt också spräcker budgeten.

Topp-3 besparingar i skolköken när pengarna till skolmaten räcker till mindre:

1. Jobba intensivare med att minska matsvinn 66 %
2. Köpa mindre ekologiskt 61 %
3. Laga mer växtbaserat 53 %

Undersökningen Svensk skolmat och klimatet 2023 genomförs för fjärde året i rad av Orkla Sverige. Där undersöks kommunens arbete med skolmat kopplat till klimatarbete. Det är en enkätundersökning som besvaras online mellan den 24 augusti – 10 september 2023. Undersökningen besvarades av kostchefer eller motsvarande i 90 av Sveriges 290 kommuner. Detta är ett delresultat av undersökningen och hela undersökningen publiceras under vecka 41.