Ny undersökning: Ekonomiska prioriteringar gör skolmaten både mer hälsosam och klimatsmartare

Hälften av Sveriges kommuner anser att det är mer prioriterat att servera växtbaserad mat i kommunens skolor idag jämfört med för ett år sedan. Bakom förändringen ligger ökat fokus på klimatarbete, men även ökade kostnader för skolmat är en drivande faktor. Det visar Orkla Sveriges årliga undersökning “Svensk skolmat och klimatet 2023”, som undersöker hur landets kommuner jobbar med skolmåltider utifrån dess klimatpåverkan.

- Det är oroande att ekonomin i allt högre utsträckning får styra matsedeln i skolorna, men när vi ser att det nudgar kommunerna till hälsosammare och klimatsmartare val är det samtidigt glädjande. Både forskningen och Folkhälsomyndigheten pekar på vikten av att vi äter mer frukt, grönt och baljväxter och att vi minskar mängden kött. Det är dessutom det absolut enklaste och bästa vi kan göra för att minska matens klimatpåverkan, säger Kristina Fransson, direktör för foodservicemarknaden på Orkla Foods Sverige.

Genom en enkätundersökning har Orkla för fjärde året i rad undersökt hur landets kommuner jobbar med skolmåltiderna utifrån dess klimatpåverkan. Undersökningen visar att ca hälften av alla kommuner ser det som mer prioriterat att servera växtbaserad mat i jämförelse med för ett år sedan. På frågan varför man ser det som en mer prioriterad fråga anger 85% ökat fokus på klimatarbete, drygt 60% anger ökade kostnader och drygt 40% anger ökat fokus på hälsa.

Även matsvinn är en betydligt mer prioriterad fråga i år i jämförelse med tidigare år, fler än 60% av kommunerna anger just detta i undersökningen Där är kostnadsskäl den klart starkaste anledningen som nära 90% anger. Ökat fokus på klimatarbete anges av 77% och ökat intresse från skolpersonalen av 43% av de svarande.

Undersökningen visar också att det vanligaste sättet att minska sina kostnader är att jobba mer intensivt med att minska matsvinnet. Det uppger två tredjedelar av kommunerna att de gör. Mer än hälften uppger att de lagar mer växtbaserat för att få ihop budgeten.

I stort visar undersökningen att flera delar av kommunernas klimatarbete och arbetet med att minska kostnaderna går hand i hand, förutom när det kommer till hur och var maten produceras. 6 av 10 kommuner väljer att köpa mindre ekologiskt och 1 av 10 väljer dessutom att minska på de lokala och svenska inköpen. Faktorer som har stor negativ effekt på både klimatpåverkan, biologisk mångfald och andra positiva miljöeffekter, men som inte alltid syns i kommunernas miljömål.

- Hållbarhet behöver inte kosta mer för kommunen, utan ofta går klimatarbetet hand i hand med ekonomin. Men när vi köper mat som är tillagad i Sverige av svenska råvaror, blir det ibland dyrare än att köpa från andra delar av världen. Det är viktigt att den offentliga sektorn är med och driver den utvecklingen och främjar lokalproducerat, säger Kristina Fransson.

Undersökningen Svensk skolmat och klimatet 2023 genomförs för fjärde året i rad av Orkla Sverige. Där undersöks kommunens arbete med skolmat kopplat till klimatarbete. Det är en enkätundersökning som besvarades online mellan den 25 augusti – 10 september 2023. Undersökningen besvarades av kostchefer, eller motsvarande funktioner, i 107 av Sveriges 290 kommuner.