Orkla och SLU i unikt forskningsprojekt för att skapa kolsänkor vid jordbruksodling

Tänk dig odling av potatis, rödbetor, vete eller andra svenska grödor utan någon klimatpåverkan. Det är visionen när nu dagligvaruföretaget Orkla och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp startar en fältstudie för att undersöka hur biokol framställt av restprodukter kan binda koldioxid i jordbruket. FNs klimatpanel IPCC pekar i sin senaste rapport tydligt på att negativa utsläpp som kolsänkor med biokol behövs, utöver utsläppsreduktionerna för att vi ska nå utsläppsmålen.

- Visionen är att vi inom 5-10 års sikt kan skapa en klimatneutral eller till och med klimatpositiv pommes frites eller inlagd rödbeta. Genom att utnyttja restprodukter kan vi skapa ett cirkulärt flöde där näringsämnen återanvänds och som samtidigt ger klimatnytta och andra miljöfördelar, säger Lars Lundahl, miljöchef på Orkla Foods Sverige, med bland annat varumärken som Felix och Anamma.

Idag står klimatutsläppen kopplade till vad vi äter för cirka en fjärdedel av de globala klimatutsläppen och att hitta former för att minska påverkan från den mat vi äter är en viktig faktor för att nå klimatmålen. Orkla har därför tillsammans med SLU och Linnéuniversitetet startat en forskningsstudie, inom ramen för projektet Rest till bäst som drivs av Lunds kommun, för att undersöka hur biokol kan användas inom jordbruket.

Biokol fungerar som en kolsänka

Biokol skapas genom en process som kallas pyrolys där organiskt material, som växtavfall, restprodukter från lantbruket, eller avloppsslam hettas upp i en miljö utan syre. Kvar blir en porös produkt som tar hundratals, eller till och med tusentals år, att brytas ned i marken. Vilket gör att den fungerar som en kolsänka, och bidrar till att minska koldioxidhalterna i atmosfären. Andra positiva effekter som biokolet har är att det binder vatten i marken, vilket minskar risk för skada vid torrperioder, och håller kvar näringsämnen i jorden. På så sätt kan det också begränsa jordens näringsläckage och minska övergödning av sjöar och hav.

Det används redan idag för jordförbättring inom trädgårds och parkförvaltning, rengöring av förorenad mark och för att skapa kolsänkor. Men många pusselbitar kring tillverkning och användning av biokol kvarstår och studier för användning av biokol, producerat av avloppsslam för att skapa en cirkulär process, i jordbruket är helt nytt i Sverige.

Utspridning av biokol inledd i Skåne

På två jordbruk i Skåne har nu lagom innan vårsådden biokol spridits ut. Det har gjorts i små exakta rektanglar på utvalda platser på fälten för att forskarna ska kunna jämföra resultatet.

- Att biokol binder koldioxid är redan klarlagt utan tvekan. Det vi fokuserar på i vår studie är vilken effekt biokolsanvändning skulle få för jordbruket. Vad händer med den jord som har fått biokol och hur fungerar den att odla i. Förutom fältförsöken så kommer vi också att göra krukförsök i växthus för att studera hur biokolet påverkar olika grödor, säger Helene Larsson Jönsson, forskare vid SLU.

Forskarna kommer också att titta på effekterna på jordmån, behov av gödning och bevattning, avkastning etc, hur mycket klimatpåverkan för jordbruksråvaran minskar, andra miljöeffekter kopplat till näringsläckage och vattenförbrukning samt kostnadseffekter.

FAKTA: Biokol som kolsänka

Växter är klimatneutrala till sin natur. Lika mycket koldioxid som binds via fotosyntesen i växterna när de lever går tillbaka till atmosfären när de dör och förmultnar. Men när växterna vi odlar förädlas och konsumeras uppstår t ex växtavfall och avloppsslam. Om vi istället pyrolyserar växtavfallet och avloppsslammet bevaras koldioxiden i restprodukten, biokolet. När vi sedan gräver ner biokolet i jorden bildar det en stabil kolsänka som kan binda koldioxid i tusen år. Genom att förhindra att koldioxiden släpps ut i atmosfären blir det en klimatpositiv effekt. Dessutom kan biokolet ha positiva effekter på jordens egenskaper.

FAKTA: Om Rest till bäst

Rest till Bäst är ett projekt vars syfte är att ta fram lösningar för att hantera samhällets organiska restprodukter (park- och trädgårdsavfall, slam, alger och tång) och skapa en efterfrågad nyttoprodukt (biokol) samtidigt som miljö- och klimatpåverkan minimeras och en kolsänka etableras. Rest till Bäst har pågått sedan i maj 2017 och befinner sig nu i sitt tredje steg, med fokus på att optimera och skala upp tekniken samt verifiera och sprida de resultat som har erhållits i tidigare steg av projektet. Projektet pågår fram till sommaren 2023 och finansieras delvis av Vinnova. Läs mer på biokol.org