Oxfam: Styrmedelsutredningen visar att med rättvisa i centrum kan Sverige klara klimatmålen
Oxfam Sverige välkomnar Styrmedelsutredningens gedigna analys, men anser det skandalöst att Tidöregeringen och Sverigedemokraterna avfärdar den på minuten.
Oxfam Sverige välkomnar Styrmedelsutredningens gedigna analys, men anser det skandalöst att Tidöregeringen och Sverigedemokraterna avfärdar den på minuten.
Enligt en ny undersökning från Oxfam förväntas sex av de största företagen inom fossila bränslen tjäna 2967 dollar per sekund i vinst år 2026. Undersökningen publiceras inför den första globala konferensen om övergången från fossila bränslen, som hålls i Santa Marta, Colombia, denna vecka.
Mandatperioden går mot sitt slut och Tidöregeringen ser ut att missa alla klimatmål, trots upprepade löften till svenska folket om att målen ska nås. Regeringens klimatpolitik har varit ineffektiv, dyr och försämrat möjligheterna att nå klimatmålen. Ett grovt underkännande av regeringens klimatpolitik som präglats av allvarlig brist på ledarskap och missvisande retorik.
Sveriges rikaste 1% har förbrukat sin årliga koldioxidbudget – den mängd koldioxid som kan släppas ut för att hålla sig under 1,5 graders uppvärmning – bara 16 dagar in på året, enligt en ny analys från Oxfam. De rikaste 0,1% i Sverige hade redan förbrukat sin koldioxidbudget den 4 januari.
COP30 erbjöd en gnista av hopp men mycket mer besvikelse. Ambitionen lever inte upp till klimatkrisens allvar och lämnar samhällena i frontlinjen för klimatkrisen med de värsta konsekvenserna, och med få alternativ för sin överlevnad, säger Oxfam.
Sveriges rikastes orimligt höga utsläpp fortsätter öka, och deras makt över ekonomin och politiken fördröjer klimatomställningen. Samtidigt har vanligt folk minskat sina utsläpp. Oxfam Sverige frågar sig varför rikedom trumfar folkets efterfrågan på mer ambitiös klimatpolitik.
Världens rikaste länder fortsätter svika löften om utlovad klimatfinansiering och har mobiliserat mindre än en tredjedel av utlovade medel. Ny forskning från Oxfam och CARE Climate Justice Centre visar att utvecklingsländer nu betalar tillbaka mer till rika länder för klimatlån än de tar emot – för varje 5 kronor de får betalar de tillbaka 7 kronor. 65 % av finansieringen levereras i form av lån.
Omställningen till förnybar energi kontrolleras av rika individer, företag och länder, samtidigt som utvinningen ofta sker i länder med utbredd fattigdom. Det leder till att ojämlikheter fördjupas, och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och skador på miljön. Samtidigt finns djupa orättvisor mellan de som överkonsumerar energi och de som saknar tillgång, visar Oxfams nya rapport.
En majoritet vill att fossilindustrin beskattas för de klimatskador den orsakar, enligt en ny global undersökning som visar på bred konsensus oavsett politisk tillhörighet, inkomstnivå och ålder. En förorenarskatt på fossilindustrins vinster skulle kunna generera över 400 biljoner USD per år, och betala rika länders skuld för klimatskador i globala syd, visar ny analys från Oxfam.
Sverige, som ett av världens rikaste länder, har ett stort ansvar för de klimatrelaterade skador som drabbar Latinamerika och Karibien. Regionen står för endast 5 procent av de globala utsläppen men drabbas särskilt hårt av klimatkrisen. En ny rapport från Oxfam Sverige visar det enorma behovet av kompensation för förluster och skador till följd av klimatkrisens konsekvenser.
Klimatpolitiska rådet konstaterar att klimatläget är allvarligt, och att Sverige inte beräknas nå klimatmål och åtaganden med nuvarande politik. Slutsatsen ligger i linje med OECDs svidande kritik av Tidöpartiernas omläggning av klimatpolitiken, som presenterades förra veckan. Liksom Klimatpolitiska rådet menar Oxfam att klimatpolitiken måste få genomslag i budget- och skattepolitik.
Klimatkrisen under de senaste decennierna har dramatiskt förvärrat vattenbristen i östra och södra Afrika och lämnat nästan 116 miljoner människor – 40 % av befolkningen – utan rent dricksvatten, enligt en ny Oxfam-rapport. Samtidigt har översvämningar blivit 20 gånger vanligare mellan 2000 och 2022.