Medelersättningen för en vd har globalt ökat med nästan 50 procent i reella termer sedan 2019, medan den genomsnittliga löntagarens lön bara ökat med 0,9 procent. När de allra rikaste fortsätter dra ifrån, vill Oxfam och Internationella fackliga samorganisationen (IFS) se en höjd skatt på de med allra högst inkomster – för att minska klyftorna och investera i människor och planetens välmående.
Oxfam saknar satsningar som skulle kunna minska klyftor och förbättra vardagen för vanligt folk, särskilt de som har det allra svårast. I en tid där behoven av investeringar i svensk välfärd, klimatpolitik och stöd till världens mest utsatta ökar – då väljer regeringen att gynna de allra rikaste genom skattesänkningar och rotavdrag.
44 procent av mänskligheten lever under fattigdomsgränsen. Samtidigt ökade dollarmiljardärernas förmögenheter tre gånger snabbare 2024 än året innan. Oxfams nya rapport visar hur de fattigaste människorna och länderna fortsatt exploateras, och hur världens superrika bara blir rikare och rikare.
Sverige har rasat 14 placeringar på 4 år i det globala jämlikhetsindexet Commitment to Reducing Inequality Index (CRII) som tas fram av Oxfam i samarbete med Development Finance International (DFI). Sverige är fortsatt lägst rankat i Norden, och tappar position även bland europeiska och OECD-länder. Oxfam vill se omfattande åtgärder för att minska ojämlikheten och investera i välfärd för alla.
Den globala ojämlikheten ligger som en mörk skugga över den årliga debatten i FN:s generalförsamling. Det menar Oxfam, som vill se ett globalt ramverk för skatt, skuldavskrivningar och nya internationella regler för pandemier. Den rikaste 1 procenten äger mer än de fattigaste 95 procenten av världens befolkning tillsammans, avslöjar ny Oxfam-analys av data från UBS.
En budget som prioriterar de rika och näringslivet, före arbetare och löntagare genom skatteminskningar på 23 miljarder. Som det även står i budgetpropositionen, gynnas höginkomsttagare i denna budget genom sänkt marginalskatt och jobbskatteavdrag. – Regeringen ger till de rika och gaslightar de fattiga, säger Rosaline Marbinah, policychef Oxfam Sverige.
Skatter på konsumtion och arbetstagarnas löner står för nästan 8 av 10 euro i EU-regeringarnas kassor. Skattesatserna för de rikaste européerna och de största företagen har minskat de senaste årtiondena, medan skatterna på konsumtion och arbete har ökat. Nästan 300 000 européer har hittills undertecknat en uppmaning till EU att beskatta de rikaste.
Före detta stats- och regeringschefer från G20-länder och höginkomstländer, inklusive Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven, uppmanar nuvarande G20-ledare —inklusive USA:s president Joe Biden och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz — att stödja ett nytt globalt avtal om att beskatta världens ultrarika individer i ett öppet brev som publicerades 11 juli 2024.
Våld, långa arbetsdagar, låga löner och osäkra arbetsvillkor. Det är vardagen för miljontals migrantarbetare, inklusive barn, som arbetar på fält och i skogar i Europa. En ny rapport från Oxfam belyser problemen i nio EU-länder, inklusive Sverige, där bärplockare och lantarbetare ofta lever under svåra förhållanden.
Idag har EU-länderna godkänt den nya EU-lagstiftningen för att hålla företag ansvariga för den skada de orsakar människor och planet: Corporate Sustainability Due Diligence-direktivet (CSDDD). Oxfam välkomnar detta, men beklagar samtidigt att lagen urvattnats under förhandlingarnas gång.
Med över 447 miljoner människor i unionen och som världens största biståndsgivare har EU enorma möjligheter och ett ansvar. Oxfam varnar för att valet till EU-parlamentet i juni kan vara ödesdigert för jämställdhet. Stödet för jämställdhetsfrågor skiljer stort mellan partigrupperna i EU-parlamentet, där partierna på högerkanten oftast motsätter sig förslag för ökad jämställdhet.
Svar till Ebba Busch: ”En lag som reglerar företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter ÄR genomförbar – och efterfrågas”. Ett antal organisationer har kontaktat energi- och näringsminister Ebba Buschs departement för att reda ut de missförstånd som tycks råda hos regeringen kring hur EU-direktivet som ska reglera företags ansvar för människor och miljö ska fungera.
