Ny Oxfamrapport: De betalar priset för vår mat

Idag publicerar Oxfam Sverige en ny rapport som avslöjar omfattande lidande för människor som odlar citrusfrukter i Marocko som säljs i svenska matbutiker. Rapporten är framtagen på uppdrag av Coop Sverige och ett hundratal arbetare har djupintervjuats. Oxfam Sverige kräver nu att Coop Sverige tar ett större ansvar för att säkerställa att mänskligt lidande inte är en del av vad de säljer i butikerna.

Rapporten visar att otrygga arbetsförhållanden under slavliknande former är vardag för många av de intervjuade arbetarna. De som producerar maten vi äter ofta har så låga inkomster att pengarna inte räcker till boende, mat eller sjukvård. Dessutom drabbas framför allt kvinnor av sexuella trakasserier och könsdiskriminering. 

- Maten på våra tallrikar är full av mänskligt lidande. När Coop Sverige och andra livsmedelsföretag pressar sina inköpspriser för att gynna sin affär och oss konsumenter, så är det arbetarna längst ner i livsmedelskedjan som får betala priset, säger Hanna Nelson, policychef för Oxfam Sverige.

Oxfam kräver att Coop Sverige - och andra livsmedelsföretag - tar ett större ansvar och förändrar sina inköpsmetoder så att de som producerar vår mat kan leva på sin inkomst och blir rättvist behandlade.

- Det var ett bra första steg att Coop Sverige gav Oxfam uppdraget att göra den här rapporten. Vi förväntar oss att de genast följer upp med en tidsbunden handlingsplan. Coop Sverige har fyra gånger röstats fram som Sveriges mest hållbara märke av sina kunder, det är något som borde förplikta dem att agera. Rapporten visar att Coops egna inköpsmetoder måste förändras och samtidigt att hela livsmedelsbranschen behöver ta ett större ansvar för systemförändring. Först då kan verkliga framsteg göras för de människor som producerar vår mat, säger Hanna Nelson.

Under genomförandet av Oxfams granskning valde Coop att sluta köpa citrusfrukter från Marocko. Slutsatserna i rapporten visar dock på brister som sträcker sig bortom leverantörskedjan inom just marockanska citrusfrukter. I livsmedelskedjor som präglas av prispress i toppen av kedjan mellan livsmedelsföretagen täcks inte de reella kostnaderna för att få inkomster som går att leva på för de som jobbar på fälten eller i förpackningsledet. Kortsiktiga kontrakt från livsmedelsföretagen bidrar till otrygghet och instabila arbetsförhållanden, där de allra mest utsatta inte har några alternativ än att ta tillfälliga daglönejobb.

- Svenska företag kan inte begränsa sitt hållbarhetsarbete till klimat- och miljöfrågor. Sociala- och ekonomiska frågor måste prioriteras. De traditionella revisioner som görs idag är långt ifrån tillräckliga för att garantera mänskliga rättigheter. Resultatet är ett utbrett mänskligt lidande bland de kvinnor och män som producerar mat till matbutiker runt om i världen, avslutar Hanna Nelson.

Mer om rapporten : “Människorna bakom citrusfrukterna”
Rapporten granskar vilka faktiska eller potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter som arbetarna drabbas av samt vilken makt Coop har för att förändra situationen. Metodologin som använts går i linje med FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Datan har samlats in genom litteraturstudier, interna dokument från Coop, intervjuer med 100 arbetare, gruppdiskussion med kvinnliga arbetare samt ett rundabordssamtal med regeringsrepresentanter, företag, fackföreningar, civilsamhällesorganisationer och andra relevanta intressenter.

• Granskningen visar på hög risk för arbete under slavliknande förhållanden, att många arbetare saknar kontrakt och kunskap om sina rättigheter. Det är vanligt förekommande med orimligt långa arbetsdagar, hälften av de intervjuade arbetarna rapporterar att de måste arbeta mer än åtta timmar om dagen för att täcka sina grundläggande behov.
  
  
• Låga och osäkra löner är vanligt förekommande, en tredjedel får ut mindre än den nationella minimilönen. Kvinnliga arbetare vittnar om att de får räkna med att bli trakasserade på jobbet. På grund av rädsla för att förlora sina jobb, få mindre lön eller bli utstötta av sina chefer vågar de inte rapportera om det. Könsbaserad diskriminering förekommer också i form av lägre löner och hinder för kvinnor att bli befordrade och få högre positioner.
  
  

Det ska påpekas att de arbetare som intervjuats i granskningen inte har bekräftats arbeta i Coops leverantörskedja. Samtliga är arbetare som kan vara del av leverantörskedjan. Det finns dock inget som talar för att villkoren för just Coops leverantörskedjor skulle vara annorlunda än villkoren i regionen i stort, och därför anges att majoriteten av effekterna på mänskliga rättigheter i Coops leverantörsled är potentiella risker som är mycket troliga. När det gäller bristen på tillgång till juridisk hjälp kan det slås fast att risken är en faktisk risk som existerar inom Coops leverantörsled eftersom det saknas mekanismer för klagomål hos både Coop och företagets underleverantörer.