Världens rikaste länder fortsätter svika löften om utlovad klimatfinansiering och har mobiliserat mindre än en tredjedel av utlovade medel. Ny forskning från Oxfam och CARE Climate Justice Centre visar att utvecklingsländer nu betalar tillbaka mer till rika länder för klimatlån än de tar emot – för varje 5 kronor de får betalar de tillbaka 7 kronor. 65 % av finansieringen levereras i form av lån.
Omställningen till förnybar energi kontrolleras av rika individer, företag och länder, samtidigt som utvinningen ofta sker i länder med utbredd fattigdom. Det leder till att ojämlikheter fördjupas, och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och skador på miljön. Samtidigt finns djupa orättvisor mellan de som överkonsumerar energi och de som saknar tillgång, visar Oxfams nya rapport.
Ledarna för över 20 stora hjälporganisationer som arbetar i Gaza uppmanar världens ledare att omedelbart ingripa efter att en FN-kommission för första gången dragit slutsatsen att folkmord begås.
Över 80 civilsamhällesorganisationer, däribland Act Svenska kyrkan, Diakonia och Oxfam, lanserar idag den internationella kampanjen ”Stop Trade with Settlements”. Kampanjen uppmanar länder att förbjuda all handel med de olagliga israeliska bosättningarna på det ockuperade palestinska området.
Idag möttes besökarna i Almedalen av åtta realistiska och kostymklädda dockor med huvudet nedstucket i sanden vid Visby Strand, tillsammans med Oxfam Sveriges uppmaning till makten att sluta blunda för de ökande ekonomiska klyftorna.
Expertmyndigheten Finanspolitiska rådet har idag släppt sin årliga rapport som granskar regeringens finanspolitik. Oxfam Sverige välkomnar den efterlängtade diskussionen om skatternas roll i att finansiera ett tryggt, rättvist och hållbart samhälle.
Oxfam saknar satsningar som skulle kunna minska klyftor och förbättra vardagen för vanligt folk, särskilt de som har det allra svårast. I en tid där behoven av investeringar i svensk välfärd, klimatpolitik och stöd till världens mest utsatta ökar – då väljer regeringen att gynna de allra rikaste genom skattesänkningar och rotavdrag.
Sverige, som ett av världens rikaste länder, har ett stort ansvar för de klimatrelaterade skador som drabbar Latinamerika och Karibien. Regionen står för endast 5 procent av de globala utsläppen men drabbas särskilt hårt av klimatkrisen. En ny rapport från Oxfam Sverige visar det enorma behovet av kompensation för förluster och skador till följd av klimatkrisens konsekvenser.
Klimatkrisen under de senaste decennierna har dramatiskt förvärrat vattenbristen i östra och södra Afrika och lämnat nästan 116 miljoner människor – 40 % av befolkningen – utan rent dricksvatten, enligt en ny Oxfam-rapport. Samtidigt har översvämningar blivit 20 gånger vanligare mellan 2000 och 2022.
44 procent av mänskligheten lever under fattigdomsgränsen. Samtidigt ökade dollarmiljardärernas förmögenheter tre gånger snabbare 2024 än året innan. Oxfams nya rapport visar hur de fattigaste människorna och länderna fortsatt exploateras, och hur världens superrika bara blir rikare och rikare.
Oxfams reaktion efter att FN:s klimattoppmöte COP29 avslutats: En katastrof för vår planet och de samhällen som idag översvämmas, svälter och fördrivs på grund av klimatförändringarna.
Om alla levde som den rikaste 1 procenten av svenskarna, skulle den koldioxidbudget som återstår för att hålla oss från att överstiga 1,5 graders uppvärmning, ta slut på ett halvår – med katastrofala följder. Och svenskarnas samlade utsläpp har redan orsakat förödande konsekvenser. Oxfam beräknar att Sveriges utsläpp orsakar minskade skördar som hade kunnat mätta en halv miljon människor om året.
Sverige har rasat 14 placeringar på 4 år i det globala jämlikhetsindexet Commitment to Reducing Inequality Index (CRII) som tas fram av Oxfam i samarbete med Development Finance International (DFI). Sverige är fortsatt lägst rankat i Norden, och tappar position även bland europeiska och OECD-länder. Oxfam vill se omfattande åtgärder för att minska ojämlikheten och investera i välfärd för alla.
Den globala ojämlikheten ligger som en mörk skugga över den årliga debatten i FN:s generalförsamling. Det menar Oxfam, som vill se ett globalt ramverk för skatt, skuldavskrivningar och nya internationella regler för pandemier. Den rikaste 1 procenten äger mer än de fattigaste 95 procenten av världens befolkning tillsammans, avslöjar ny Oxfam-analys av data från UBS.
Skatter på konsumtion och arbetstagarnas löner står för nästan 8 av 10 euro i EU-regeringarnas kassor. Skattesatserna för de rikaste européerna och de största företagen har minskat de senaste årtiondena, medan skatterna på konsumtion och arbete har ökat. Nästan 300 000 européer har hittills undertecknat en uppmaning till EU att beskatta de rikaste.
I de tio länder som drabbades värst av torka och översvämningar tvingades människor fly nästan 8 miljoner gånger förra året – många av dem upprepade gånger. Det är mer än dubbelt så mycket som för ett decennium sedan. Under samma period nästan tredubblades hungern i fem av dessa länder.
Våld, långa arbetsdagar, låga löner och osäkra arbetsvillkor. Det är vardagen för miljontals migrantarbetare, inklusive barn, som arbetar på fält och i skogar i Europa. En ny rapport från Oxfam belyser problemen i nio EU-länder, inklusive Sverige, där bärplockare och lantarbetare ofta lever under svåra förhållanden.
Idag har EU-länderna godkänt den nya EU-lagstiftningen för att hålla företag ansvariga för den skada de orsakar människor och planet: Corporate Sustainability Due Diligence-direktivet (CSDDD). Oxfam välkomnar detta, men beklagar samtidigt att lagen urvattnats under förhandlingarnas gång.
Med över 447 miljoner människor i unionen och som världens största biståndsgivare har EU enorma möjligheter och ett ansvar. Oxfam varnar för att valet till EU-parlamentet i juni kan vara ödesdigert för jämställdhet. Stödet för jämställdhetsfrågor skiljer stort mellan partigrupperna i EU-parlamentet, där partierna på högerkanten oftast motsätter sig förslag för ökad jämställdhet.
Svar till Ebba Busch: ”En lag som reglerar företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter ÄR genomförbar – och efterfrågas”. Ett antal organisationer har kontaktat energi- och näringsminister Ebba Buschs departement för att reda ut de missförstånd som tycks råda hos regeringen kring hur EU-direktivet som ska reglera företags ansvar för människor och miljö ska fungera.
