De får stipendier för forskning om migrän och infektionssjukdomar

Forskningsstipendium inom migrän

Pfizer och Svenska Huvudvärkssällskapet, SHS:s, stipendium till stöd för patientnära forskning om migrän och andra primära huvudvärkssjukdomar delades ut under Neurologiveckan i Linköping i maj 2025. Marian Papp och Stefan Spulber tilldelades stipendiet för deras respektive forskning inom migränområdet. Stipendiet delades ut för andra året i rad och de två stipendiaterna delar lika på stipendiet på 200 000 kronor. Stipendiaterna har utsetts av en vetenskaplig kommitté som är utsedd av Svenska Huvudvärkssällskapet.

Marian Papp, medicine doktor och forskare vid Karolinska institutet, tilldelades stipendiet för projektet “Yogabaserade övningar vid migrän och klusterhuvudvärk – en pilotstudie”. I motiveringen skriver stipendiekommittén att projektet har en god vetenskaplig kvalitet som verkar i Svenska Huvudvärkssällskapets anda. Det är en god forskarmiljö med syfte att ta undersöka effekten av yogabaserade övningar som en kompletterande behandling för kronisk migrän och klusterhuvudvärk och potentiellt vidga tillgången till evidensbaserade behandlingsalternativ.

Stefan Spulber, medicine doktor och forskningsspecialist vid Karolinska institutet tilldelas stipendiet för projektet ”Circadian biomarkers in cluster headache”. I motiveringen skriver stipendiekommittén att projektet har en god vetenskaplig kvalitet som verkar i Svenska Huvudvärkssällskapets anda. Det är en god forskarmiljö med syfte att ta undersöka variabiliteten i cirkadiska mönster hos patienter med klusterhuvudvärk och skapa bättre förståelse för dess potentiella betydelse i prediktion av attacker samt i utvärdering av effekt av interventioner.

Forskningsstipendium inom infektionssjukdomar

Pfizers och Svenska Infektionsläkarföreningen, SILF:s, stipendium för klinisk forskning inom infektionssjukdomar delades ut till två läkare under infektionsveckan i Örebro i maj 2025. Birgitta Anesten, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, och Gustaf Ulfhammer, specialistläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, är båda infektionsläkare och delar lika på stipendiet på 150 000 kronor. Stipendiet, som syftar till att premiera icke disputerade medlemmar av Svenska Infektionsläkarföreningen, delas ut årligen för att stödja forsknings- eller utvecklingsprojekt inom infektionsområdet.

Från vänster: Per Åkesson, vetenskaplig sekreterare, SILF, Birgitta Anesten, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Gustaf Ulfhammer, specialistläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Katherina Zakikhany-Gilg, senior medicinsk rådgivare inom infektionssjukdomar på Pfizer i Sverige. Foto: Pfizer

Birgitta Anesten, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, tilldelas stipendiet för avhandlingsprojektet ”Om biomarkörer i likvor vid HIV-1 infektion”. Styrelsens motivering: Det är känt att även patienter med välbehandlad HIV-infektion löper en ökad risk att utveckla kognitiva nedsättning. Sannolikt har detta att göra med en påverkad blodhjärnbarriär och neuroinflammation. Det aktuella projektet undersöker just dessa processer. Det handlar om studier av en ny inflammationsmarkör i likvor och dess relation till barriärskada. En annan undersökning rör hyperkolesterolemi och om detta har koppling till blodhjärnbarriären och neurologiska symptom. Snart 30 år in i eran med effektiv HIV-behandling är forskning kring långtidseffekter av sjukdomen av stor betydelse. Studierna kommer ge viktig kunskap om hur viruset interagerar med nervsystemet och påverkar de som lever med HIV på lång sikt.

Gustaf Ulfhammer, specialistläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, tilldelas stipendiet för avhandlingsprojektet ”Hur påverkar HIV hjärnan hos elite controllers?”. Styrelsens motivering: Ett fåtal patienter med HIV-infektion har, trots att de inte startat antiviral behandling, icke detekterbara virusnivåer. Studier av dessa så kallade elite controllers ger insikter kring immunresponsen vid HIV-infektion. I det aktuella projektet undersöks en grupp elite controllers med avseende på inflammation i centrala nervsystemet. Studierna rör virusnivåer, olika markörer för neuroinflammation samt tecken till neuronskada. Även neurokognitiv testning kommer att göras. Skulle studierna visa ökad neuroinflammation hos dessa patienter ska möjligen behandling sättas in tidigare. På längre sikt har projektet betydelse för utveckling av nya terapier för infektionskontroll.