Helena Lindberg tilldelas Pfizers och SILFs stipendium för forskning om infektion på hjärtklaffarna

Helena Lindberg överläkare vid infektionskliniken i Halmstad får Pfizers och Svenska Infektionsläkarföreningen (SILFs) stipendium 2022 för klinisk forskning inom infektionssjukdomar. Stipendiet på 75 000 kronor delades ut den 12 maj vid årets infektionsvecka i Stockholm.

Pfizers och Svenska Infektionsläkarföreningens (SILFs) årliga stipendium syftar till att stötta och premiera icke disputerade medlemmars arbete med forsknings- och utvecklingsprojekt inom infektionsområdet. 2022 tilldelas stipendiet Helena Lindberg för hennes pågående doktorandarbete som är inriktad på diagnostik och livskvalité vid endokardit, en allvarlig infektion som kan uppstå på hjärtklaffarna. I styrelsens motivering poängteras att projektet tar sin utgångspunkt i en återkommande klinisk frågeställning inom infektionsvården, och där syftet är att försöka belysa och beskriva upplevelserna av sjukdomen, vården och hälsa hos patienter med endokardit.

- Jag är överväldigad, överraskad och mycket hedrad över att tilldelas detta stipendium för min fortsatta forskning med syfte att förbättra behandlingen vid endokardit. Detta är extra glädjande i en tid där ett paradigmskifte står för dörren vid denna typ av infektionssjukdom, med behandling i hemmet, tablettbehandling och kortare vårdtid. Stipendiet kommer stödja min fortsatta forskning som nu är inriktad på djupintervjuer med patienter som vårdats för endokardit i Halland om hur de upplevt sin sjukdomsperiod och vårdtid, säger Helena Lindberg.

Förbättrad diagnostik och vård vid endokardit

Endokardit är ett återkommande kliniskt problem. Helena Lindbergs forskning är inriktad på att studera patientnära konsekvenser av diagnostik, vård och behandling och hur endokardit upplevs av patienter i syfte att förbättra omhändertagandet av dessa patienter. Hennes forskning undersöker bland annat om det går att förenkla bedömning av positiva blododlingar för behandlande läkare och öka träffsäkerheten i diagnostiken. Det skulle kunna innebära att patienter med hög risk för endokardit får rätt utredning och patienter med låg risk för endokardit kan slippa diagnostik, vilket skulle innebära minskat obehag för dessa patienter och att sjukvårdsresurserna kommer rätt patientgrupp till del.

Doktorandprojektet består av fyra delstudier inom två områden; diagnostik och patientens upplevelser av sjukdom och vård. I den första delen ingår att först validera hur olika poängsystem, så kallad riskstratifiering med hjälp av olika screeninginstrument, fungerar för bedömning av risk för endokardit hos patienter med bakterier i blodbanan och hur användning av ultraljud av hjärtat, ekokardiografi, förändras efter införandet av riskstratifieringssystem. Detta arbete har hittills lett till en nyligen publicerad artikel, ”Risk stratification score screening for infective endocarditis in patients with Gram-positive Bacteraemia”. Denna första studie pågick 2017-2019, och den i Halland införda förändringen kommer att värderas efter två år i den andra delstudien som syftar till att utvärdera hur införande av ovan riskstratifieringssystem i bedömningen av positiva blododlingar förändrar handläggningen av dessa patienter i klinisk vardag.

- En ökad träffsäkert inom diagnostiken är en viktig del i vården av dessa patienter, samtidigt har tidigare mindre studier pekat mot en långvarig negativ påverkan på psykiskt välbefinnande och funktionsförmåga. Denna påverkan har visat sig vara mer uttalad hos patienter med endokardit, jämfört med andra patienter med hjärt- och kärlsjukdom som genomgått kirurgi eller haft infarkt. Detta pekar på att vården skulle kunna behöva bli bättre på att erbjuda till exempel rehabilitering och stöd för denna patientgrupp, och det är därför viktigt med mer forskning inom området, säger Helena Lindberg.

I den andra delen av doktorandplanen ingår två studier som fokuserar på patientens upplevelser av sjukdom och vård. Den första studien genomförs i form av kvalitativa djupintervjuer med 20-25 patienter i Halland, och har precis påbörjats och fortsätter under 2023. Denna del ska studera hur patienter upplever sjukdomen endokardit, de diagnostiska åtgärderna och den inneliggande vården, samt hur patienters livskvalitet påverkas av en genomgången endokardit. Viktiga aspekter i denna del är dessa patienters livskvalitet och psykiska mående. Den fjärde delen planeras att påbörjas under 2023 och görs i form av digitala enkäter och frågeställningar kommer bland annat baseras på resultat från djupintervjuerna från delstudien som nu påbörjats, och kommer fokusera på livskvalitetsrelaterade hälsoaspekter efter endokardit.

Om Helena Lindberg

Helena Lindberg är överläkare vid infektionskliniken i Halmstad. Hon började sin tjänst på infektionskliniken i Halmstad 1999 som ST-läkare, 2005 blev hon färdig specialist och 2008 överläkare. Sedan 2021 kombinerar hon sitt arbete på infektionskliniken med en halvtidstjänst som doktorand inom infektionsmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Om endokardit – en infektion på hjärtklaffarna*

Mellan hjärtats förmak och kamrar reglerar olika klaffar blodflödet. Insidan av hjärtat utkläds av en hinna, endokardiet. Ibland kan hinnan och klaffarna bli infekterade. Infektionen kallas för endokardit, och orsakas oftast av bakterier. Årligen diagnosticeras cirka 500 personer i Sverige med endokardit. Trenden är ökande och medianåldern är 70 år. Endokardit är en ovanlig och allvarlig diagnos om den är obehandlad. Tillståndet omfattas av en stor symtomvariation och utgör därför en diagnostisk utmaning. Diagnos vid misstanke om infektion baseras på blododlingsfynd, ultraljud av hjärtat (ekokardiografi) och klinisk bild. Förbättrad diagnostik och behandlingsmöjligheter med intensiv antibiotikabehandling och kirurgi har förbättrat utgången för patientgruppen. Mortaliteten idag i Sverige för patienter med endokardit uppgår till 10 till 12 procent.

Pfizers och SILFs forskningsstipendium inom infektionsområdet

Tillsammans med Svenska Infektionsläkarförening (SILF) delar Pfizer årligen ut ett forskningsstipendium inom området infektionssjukdomar. Stipendiet syftar till att premiera icke disputerade medlemmar av Svenska Infektionsläkarföreningen och används till forsknings- eller utvecklingsprojekt inom infektionsområdet. Stipendiet instiftades 1987 av Pharmacia & Upjohn idag Pfizer och kan tilldelas en till tre sökande. Årets stipendiebelopp uppgår till 75 000 kronor.

Om Svenska Infektionsläkarföreningen

Svenska Infektionsläkarföreningen (SILF) bildades 1948 med namnet Svenska Epidemiologföreningen, vilket byttes 1960 till Svenska Infektionsläkarföreningen. Föreningen utgör Svenska Läkaresällskapets sektion och Sveriges Läkarförbunds specialitetsförening inom ämnesområdet infektionssjukdomar. www.infektion.net

* Vårdprogram Infektiös endokardit (infektion.net)

För mer information kontakta

Helena Lindberg, överläkare vid infektionskliniken i Halmstad: helena.lindberg@regionhalland.se

Mia Furebring, vetenskaplig sekreterare, SILF, Svenska Infektionsläkarföreningen, mia.furebring@medsci.uu.se