Blogginlägg -

Blogg: Bonus-malus för nya lätta fordon

Idag presenterades den statliga utredningen "Ett bonus-malus-system för lätta fordon" (SOU 2016:33). Utredaren Petter Classon fick uppdraget den 28 maj förra året, och har nu avlagt rapport till Regeringen. 

Efter att snabbläst utredningen, som i sin helhet uppgår till nästan 300 sidor, är det övergripande intrycket att eldrift (rena elfordon och laddhybrider) prioriteras i förslaget. De beloppsgränser som föreslås är faktiskt mer ambitiösa än jag förväntat mig, och också något mer ambitiösa än vad vi föreslagit i vår gemensamma skrivelse inom 2030-sekretariatet. 

Sammanfattningsvis föreslås att rena elfordon (0 gram CO2) få en bonus (s.k supermiljöbilsbonus) på 60 000 kr. I intervallet 1-35 gram CO2 ges bonus på 45 000 kr (typiskt elbil med räckviddsförlängare och laddhybrider med stora batterier). Slutligen får fordon med utsläpp på 35-50 gram CO2 en bonus på 35 000 kr (typsikt de flesta av dagens laddhybrider).

Andra fordon som kan gå på alternativa drivmedel går inte heller lottlösa, men de får mycket låg fordonsskatt istället för bonus. Dessa beskattas med 11 kr per gram CO2 över 95 gram. För fordon med utsläpp över 50 gram men under 95 gram CO2/km blir fordonsskatten 360 kr. 

Malus-delen tas ut som en förhöjd fordonsskatt under tre år. Skatten blir 80 kr per gram CO2 i utsläpp över 95 gram. Den genomsnittliga fordonsskatten kommer, under den treåriga perioden med förhöjd malus, öka från dagens 800 kronor till 3 050 kronor för bensindrivna personbilar och från dagens 2 350 kronor till 6 850 kronor för dieseldrivna personbilar.

Förutom förslaget ovan som endast baseras på certifierade utsläppsvärden har utredaren också föreslagit ett alternativt system som tar hänsyn till fordons vikt över 1 392 kg. Det viktbaserade systemet är mindre ambitiöst och ger sämre styrande effekt. 

Med det CO2-baserade systemet bedömer utredaren att efterfrågan på bensin- och dieseldrivna fordon kommer att minska något, medan rena elfordon kommer öka relativt mycket. För andra alternativa fordon (elhybrid, gas, etanol) blir andelen ungefär oförändrad. I utredningens simulering anges att marknadsandelar av nybilsförsäljning år 2021 kan vara: 

* Gas, elhybrid, E85: 5%

* Elbilar och laddhybrider: 4%

* Dieselbilar: 56%

* Bensinbilar: 36%

Jag tror dock att denna prognos är ordentligt fel ute, och här kan man ifrågasätta om utredaren verkligen har följt marknadsutvecklingen för laddbara bilar de senaste åren. Förra månaden, mars, hade laddbara bilar en marknadsandel runt 3,5 %. Vår prognos för 2016 pekar mot att 4 % marknadsandel på årsbasis överträffas redan i år. 

Systemet föreslås träda i kraft 1 januari 2018. Tyvärr senare än regeringens ambition, och det väcker viss oro om hur 2017 kommer att utvecklas. En rimlig ansats från ambitiösa politiker vore att redan från 2017 införa bonus-delen (som bara är en justering av nuvarande supermiljöbilspremie), och att införa malus-delen 2018. Det förefaller vara datasystemet hos Transportstyrelsen som sätter käppar i hjulet för en tidigare justering av fordonsskatterna (malus). 

Spontant är jag nöjd med att eldrift kommer väl ut i föreslaget system, men det återstår att analysera om systemet blir tillräckligt enkelt och tydligt samt om det styr tillräckligt mot 2030-målet. Läs gärna den debattartikel som vi signerat inom 2030-sekretariatet.   

Olle Johansson

VD, Power Circle

Ämnen

  • Energi

Kontakter

Johanna Lakso

Presskontakt VD +46 (0) 70-898 32 08

Relaterat innehåll