Hur ska nätbolagen utvecklas?

Under två seminariedagar har ett 70-tal representanter från elnätsbranschen träffats och inhämtat kunskap om smarta lösningar för elnät. Seminarierna arrangeras av Power Circle i samarbete med Svensk Energi och Energiforsk och är en del i projektet KAN, ”Kunskapshöjande Aktiviteter för nya Nättekniker”, som är delfinansierat av Energimyndigheten.

Lösningarna som presenterades var fokuserade på att fungera i Sverige idag och för att hjälpa nätägarna att bli bättre med hänseende till de nya incitamenten i elnätsregleringen: Leveranskvalité och spänningsgodhet, elförluster samt effektivt utnyttjande av elnäten. Två slutsatser kunde dras av dagen;

Tekniken finns

Flera teknikleverantörer erbjuder idag både nya och befintliga tekniker som kan kombineras på smarta sätt för att hjälpa elnätsägarna att förbättra sig på de olika områden som gynnas via de nya incitamenten i elnätsregleringen. Detta kan innebära allt ifrån sänkta förluster till färre och kortare avbrott.

Till exempel finns det redan transformatorer som uppfyller det nya eko-designdirektivet som träder i kraft 1 juli 2015. På så sätt kan nätbolagen redan nu välja transformatorer som följer direktivet men även bidrar till en lönsammare nätdrift samt lägre förluster och därmed bidrar till minskade CO2-utsläpp som är det bakomliggande syftet.

Vi har tidigare skrivit om hur E.ON lyckades integrera 60 % mer vindkraft än nätet egentligen tål med hjälp av dynamisk belastbarhet (Dynamic Line Rating, DLR). Detta innebär att temperatursensorer realtidsrapporterar temperaturen i ledningarna för att vindkraften snabbt ska kunna styras ner om temperaturen blir för hög. Under seminarierna fick vi lära oss att det finns flera beprövade tekniker för detta, inte bara baserade på temperaturen i ledningarna, utan även baserade på ledningarnas vibrationer, nedhäng, vinkel, väderdata och optisk fiber i ledaren.

Tekniken kan användas mer

Johanna Lakso från Energimyndigheten visade på flera exempel där vindkraftverken kan bidra med nätnytta. Ett exempel är från Spanien där de testar att reglera balansen med vindkraftverk, eftersom vindkraften är snabb på att svara och därför har bra teknisk potential för att reglera. Johanna visade även exempel där vindkraften används som kraftelektronik för spänningsreglering samt som snabb frekvensreglering med hjälp av syntetisk svängmassa. Ett tyskt regionnätsbolag testar att nedreglera vindkraften med totalt 5 % av årsproduktionen för att på så sätt tillåta 220 % ökad kapacitet. Frågan är alltså om elnäten verkligen ska dimensioneras för de få tillfällena med maximal produktion?

I diskussionerna konstaterades behovet av att definiera vad forskning och utveckling (FoU) ska innebära hos nätbolag. Det finns en bred samsyn hos de deltagande nätbolagen om att den sortens FoU med stort behov just nu är demonstration av tekniker och affärsmodeller i mindre skala. Av mindre nätföretag upplevs det dock som att det inte finns något stöd för detta. Ett förslag som kom upp är därför att Sverige bör ta efter den norska modellen där 1 % av intäktsramen får användas till utveckling inom nätbolaget, då skulle fler nätbolag våga testa att driva egna utvecklingsprojekt. Elnätsbranschen efterlyser dock ett forum där de kan påverka kommande elnätsregleringar och komma med fler egna förslag likt detta.

För mer information om KAN-projektet, kontakta;

Malin Hansson, projektledare Power Circle AB, +46 (0)70-280 3161,

malin.hansson@powercircle.org

Bildtext: Jönköping Energis vd Fridolf Eskilsson hälsade välkomna till Jönköping genom att trycka på vikten av den här typen av kunskapsforum.