Debattartikel – Så försvann 30 miljarder kronor från vården

Mellan 2019 och 2024 avsatte regeringen över 30 miljarder kronor till primärvården, men ingen kan svara på hur pengarna använts. Regeringen och den nya sjukvårdsministern måste nu se till att kommande statsbidrag till hälso- och sjukvården också når vårdcentralerna. Det skriver Praktikertjänsts vd Carina Olson i Dagens Industri.

Primärvården är sannolikt en av de mest välutredda byggstenarna i den svenska välfärden. Bara under det senaste decenniet har det presenterats flera omfattande utredningar, däribland Göran Stiernstedts ”Effektiv vård” från 2016 och Anna Nergårdhs ”God och nära vård – en primärvårdsreform” från 2020.

Utredningarna är fundamenten för de två primärvårdsreformer som sjösattes vid halvårsskiftena 2021 och 2022. En ovanligt enig politikerkår var överens om att den dyra och sjukhustunga svenska hälso- och sjukvården behövde stöpas om i grunden och att primärvården – under parollen god och nära vård – skulle bli navet.

Men sedan tog det stopp. För sedan lagstiftningsförändringarna trädde i kraft har få – om ens några – förändringar i praktiken skett. Det visar rapport efter rapport från myndighet efter myndighet. I slutet av mars presenterade exempelvis Myndigheten för vård- och omsorgsanalys sin slutrapport om omställningen till en god och nära vård och betyget kan inte annat än tolkas som underkänt.

Myndigheten noterar att regeringen mellan 2019 och 2024 avsatt över 31 miljarder kronor i statsbidrag för omställningen till en god och nära vård. Men inga av regeringens mål för omställningen har uppnåtts samtidigt som det syns få tecken på att omställningen faktiskt påverkat patienternas erfarenheter av vården.

Anledningen är kort och gott att vård- och hälsocentraler inte fått förbättrade ekonomiska eller personella resurser, vilket krävs för att genomföra förändringarna. Dessutom konstateras att den statliga styrningen av omställningen varit otydlig samtidigt som det saknats ansvarsutkrävande komponenter.

Att stärka primärvården är en resurseffektiv lösning som avlastar dyr sjukhusvård. Men trots statsbidrag på över 30 miljarder kronor mellan 2019 och 2024 uppgår primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar fortsatt till beskedliga cirka 18 procent. Och så har det sett ut under det senaste knappa decenniet.

Tiotusenkronorsfrågan är vart dessa miljarder tagit vägen. Svaret är att ingen riktigt vet. Det framgår av rapporten ”Stannar miljarderna i mötesrummen? En uppföljning av omställningen till en god och nära vård” som konsultfirman Ramboll tagit fram på uppdrag av Praktikertjänst. I rapporten har Ramboll intervjuat nyckelpersoner och analyserat underlag. Uppdraget har varit att spåra miljardflödet från staten till regionerna, via Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Och där någonstans slutar spåren. Redovisning saknas. Uppföljningen är bristfällig. Staten har inte krävt någon vidare insyn. Det saknas mätbara resultat och inte heller syns några varaktiga kapacitetsförbättringar. Statsbidragen har heller inte lett till några strukturella förändringar i hur primärvården fungerar eller finansieras.

När regeringen och Sverigedemokraterna i budgeten genomför investeringar i hälso- och sjukvården är det helt centralt att satsningar på primärvården – bland annat 300 miljoner kronor till omställningen till en god och nära vård – följs av tuffare krav på återrapportering, spårbarhet och resultat.

Praktikertjänst föreslår därför:

1. Att statsbidragen knyts till tydliga och uppföljningsbara mål som är regiongemensamma. Kopplingen mellan mål, aktivitet, resurser och resultat behöver vara tydlig och jämförbar över tid.

2. Att statsbidragen är fleråriga. Omställningen till en god och nära vård kräver investeringar som inte kan göras inom ett budgetår.

3. Att regionerna beslutar om att avsätta minst 25 procent av hälso- och sjukvårdens budget till primärvården och stärker den operativa styrningen. Reformens intentioner måste översättas till tydliga uppdrag för samtliga vårdnivåer, även på akutsjukhusen.

4. Att fristående vårdgivare inkluderas fullt ut. Nästan hälften av primärvården drivs av fristående vårdgivare och deras roll i omställningen behöver tydliggöras och stödjas.

Det är naturligtvis både orimligt och oacceptabelt att ingen kan ge tydliga besked om hur över 30 miljarder kronor faktiskt använts. Vägen fram till reformerna präglades av tydlighet och transparens och det är den enda rätta vägen framåt. Pengarna måste nå fram och bidra till både kapacitets- och strukturförbättringar. Allt annat är ett misslyckande.

Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst

Texten publicerades ursprungligen i Dagens Industri den 30 september 2025.