Skip to main content

Kroniska njursjukdomar – ett växande hot mot den globala folkhälsan

Pressmeddelande   •   Feb 14, 2020 08:14 CET

"Utvecklingen kan tyckas ganska nedslående, men det finns en uppsida och det är att kronisk njursjukdom ofta går att förebygga och behandla," säger Johan Ärnlöv forskare och ST-läkare i allmänmedicin.

Andelen personer som dör av kroniska njursjukdomar väntas öka de kommande åren såvida inte fler länder satsar på förebyggande insatser och tidig behandling. Det visar en global kartläggning av det internationella forskningskonsortiet Global Burden of Disease som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Studien har delvis letts av professor Johan Ärnlöv, ST-läkare i allmänmedicin vid Norslunds vårdcentral i Falun samt professor vid Karolinska Institutet.

Antalet personer som lever med njursjukdomar har ökat kraftigt de senaste årtionden, och kronisk njursjukdom har gått från att rankas som den 17:e dödligaste sjukdomen år 1990 till den 12:e dödligaste sjukdomen år 2017. Nästan var 20:e dödsfall i världen 2017 orsakades av njursjukdom. Trots det är kunskapen om kroniska njursjukdomar låg både hos allmänheten och hälsomyndigheter. Endast 17 procent av världens länder har en nationell strategi för att motverka kronisk njursjukdom och färre än hälften av världens hälsokliniker beräknas följa de riktlinjer för behandling som finns. Många låg- och medelinkomstländer har dessutom svårt att möta det ökade behovet av dialys, en metod för att rena blodet vid svår njursvikt.

– Konsekvenserna är bokstavligt talat dödliga. Kroniska njursjukdomar ökar i omfattning och till skillnad från många andra icke-smittsamma sjukdomar, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, så minskar inte dödligheten, tvärtom har den ökat de senaste årtiondena, säger Johan Ärnlöv, som är professor i allmänmedicin vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet samt forskare vid CKF och professor vid Högskolan Dalarna och delad sisteförfattare av studien.

Ökningen i omfattning av njursjukdomarna beror dels på att människor lever längre idag, dels på att förekomsten av de vanligaste bakomliggande orsakerna, diabetes och högt blodtryck, har ökat drastiskt de senaste åren. Låg medvetenhet om betydelsen av sänkt njurfunktion gör också att skyddande behandling sätts in för sent eller inte alls..

Studien omfattar epidemiologiska data från 195 länder och är den hittills största globala kartläggningen av kroniska njursjukdomar. Den är en del av projektet Global Burden of Disease som sponsras av Bill och Melinda Gates Foundation och engagerat fler än 4 800 forskare i att kartlägga 359 sjukdomar och 84 riskfaktorer för ohälsa mellan 1990–2017.

I artikeln som nu publicerats framgår det att år 2017 led 9,1 procent av världens befolkning av njursjukdomar, varav 1,23 miljoner dog som ett direkt resultat av njursjukdom och ytterligare 1,36 miljoner dog av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av nedsatt njurfunktion. Antalet direkta dödsfall väntas öka till mellan 2,2 och 4 miljoner år 2040. Kartläggningen visar också på stora skillnader mellan länder och regioner. Till exempel sticker befolkningen i Oceanien, Afrika söder om Sahara och Latinamerika ut som extra hårt drabbade.

– Utvecklingen kan tyckas ganska nedslående, men det finns en uppsida och det är att kronisk njursjukdom ofta går att förebygga och behandla. Därför förtjänar det också mer uppmärksamhet av makthavare inom global hälsa, speciellt i hårt drabbade regioner, säger Johan Ärnlöv.

Enligt forskarna finns det en stor potential att minska risken för tidig dödlighet genom att förbättra vården av njursjukdomar. Dessa insatser bör inkludera:

  • förebyggande behandling av riskfaktorer för njursjukdomar såsom diabetes och högt blodtryck
  • utökad behandling av njursjukdomar i tidigt stadie
  • utbyggnad av faciliteter för behandling av patienter med njursjukdomar i slutstadiet
  • utbildningsinsatser av vårdpersonal
  • kampanjer för att öka kännedomen om njursjukdomar hos allmänheten

Studien har bland annat finansierats av Bill and Melinda Gates Foundation och EU Horizon 2020 Marie Sklodowska-Curie Research and Innovation programme.

Publikation: “Global, regional, and national burden of chronic kidney disease, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017,” GBD chronic kidney disease collaboration, The Lancet, online 14 februari, 2020,

Region Dalarnas uppgift är att göra Dalarna till en ännu bättre plats att leva på. Vi ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, hjälpmedel, folkhögskolor och arbetar med folkbildning, forskning, folkhälsa och kultur. Vi arbetar också med utvecklingsfrågor inom infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad och miljö. Tillsammans arbetar vi för ett hälsosamt Dalarna!