Behandling med antibiotika kan påverka sammansättningen av bakterierna som lever i tarmen, den så kallade tarmfloran, under lång tid. En ny studie visar att vissa typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran i upp till fyra till åtta år efter behandlingen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine.
Ove Öhman är eftertraktad mentor för startupföretag och stöttar många yngre framgångsrika forskare och bolagsägare. Han har själv, med inspiration av cd-skivans konstruktion, skapat högprecisa analysverktyg som kan användas för bland annat proteinanalys och snabba bakterietester. Nu får han Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.
Forskare har upptäckt att allvarliga hjärntumörer hos barn, som till synes är helt olika, uppstår från samma typ av cell. Celltypen kan ge upphov till tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan. Att man nu vet att tumörerna är besläktade kan göra det möjligt att behandla dem på liknande sätt.
Att få se en svensk flagga, även om den bara framträder subtilt, kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en experimentstudie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan innan de svarade på frågor om nationell identitet.
En ny avhandling i teologi belyser en grupp klimataktivister som menar att religiös tro och världens lidande inte kan hållas isär. Studien bygger på intervjuer i Sverige och Sydafrika och visar hur religiös tro kan komplettera klimatvetenskapen. Medan vetenskapen ofta väcker klimatångest och framtidsoro, erbjuder andlighet och tro hopp, mening och motivation till fortsatt handling.
Personer som arbetar natt har en högre risk att drabbas av kranskärlssjukdom som är en typ av hjärtsjukdom. En ny studie tyder på att ett högre fiberintag kan bidra till att minska denna risk. Studien omfattade över 220 000 vuxna i Storbritannien och publiceras i European Journal of Epidemiology.
Fler fall av kolorektalcancer upptäcks i ett tidigt skede efter screening. Det visar ny forskning som bygger på data från 278 000 60-åringar, vilka slumpmässigt fick genomgå en av två undersökningar eller ingen screening alls. Studien, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Karolinska institutet, har publicerats i Nature Medicine.
