Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

  • Varför är nordiska medlare så vanliga?

    Personer från nordiska länder blir ofta utsedda till internationella medlare i krig och väpnade konflikter. I en ny bok beskriver fredsforskare hur det kommer sig att just nordiska medlare är så populära. Var kommer de ifrån, varför åtar de sig uppdrag och vad är deras mandat? Jan Eliasson, Anna Lind, Martti Ahtisaari, Erik Solheim och Dag Hammarskjöld är några exempel ur boken.

  • Hälsosam nordisk kost bra vid både typ-2 diabetes och fettlever

    En hälsosam nordisk kost, hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker men med liten andel mättat fett, kan hjälpa till att behandla både typ-2 diabetes och fettlever. Det visar en ny klinisk studie där forskarna jämfört tre olika typer av kost.

    En bild på en maträtt bestående av stekt lax, grönkål och mathavre med mera.
  • Havsreptilens tand visar att mosasaurier kunde leva i sötvatten

    Mosasaurier, jättelika marina reptiler som fanns för över 66 miljoner år sedan, levde inte bara i havet utan också i floder. Det visar ny forskning baserad på analyser av en mosasaurietand som hittats i North Dakota och tros tillhöra ett djur som kunde bli 11 meter långt.

  • Sex av årets Nobelpristagare föreläser vid Uppsala universitet

    Lördagen den 13 december finns det chans att lyssna på föreläsningar med sex av årets Nobelpristagare i Uppsala. Pristagare på plats: Fysiologi eller medicinpriset: Frederick J. Ramsdell, Mary E. Brunkow, Shimon Sakaguchi. Kemipriset: Susumu Kitagawa och Omar M. Yaghioch. Ekonomipriset: Philippe Aghion. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten.

    Tecknade porträtt på sex nobelpristagare, Mary E. Brunkow i mitten.
  • Tio tusen år gamla genom från södra Afrika ändrar bilden av människans evolution

    I södra Afrika fanns en grupp människor som levde delvis isolerat under hundratusentals år. Det visar en ny studie som bygger på analyser av arvsmassan från 28 människor som levde mellan 10 200 och 150 år sedan i södra Afrika. Forskarna hittade också genetiska anpassningar som troligtvis format Homo sapiens som art.

  • Upptäckt av nya marina svampdjur stödjer antagande om djurens evolution

    En helt ny ordning av marina svampdjur har hittats av forskare vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Svampdjurordningen som kallas ”Vilesida” producerar dessutom ämnen som skulle kunna användas i läkemedelsutveckling. Samma ämnen stödjer hypotesen att svampdjur – och därmed djur – uppstod 100 miljoner år tidigare än vad man trott.

    Paco Cárdenas och Julio A Díaz i labbet. De sitter vid ett mikroskop. I förgrunden syns en burk med det nya svampdjuret.
  • Sexuellt urval leder till snabbare evolution av nya arter

    När hanar tvingas konkurrera om honor bildas nya arter snabbare. Det visar en ny studie där forskarna jämfört skalbaggar som får para sig fritt, med baggar där konkurrensen är begränsad. Experimenten, som pågått i 40 års tid och följt 200 generationer skalbaggar i rakt nedstigande led, förklarar hur viktigt sexuellt urval är för att nya arter ska uppstå.

    Forskaren sitter och tittar på en dator. På skärmen syns en uppförstorad skalbagge som är grön- och svartspräcklig.

Sociala medier

Kontakter