Ny mekanism bakom störd insulinfrisättning identifierad

Pressmeddelanden   •   Sep 19, 2019 09:47 CEST

Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns β-celler och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.

Mer än 400 miljoner människor globalt lider av typ 2-diabetes. Ett av huvudproblemen är otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns β-celler.

Det är sedan tidigare känt att den minskade utsöndringen av insulin beror på en oförmåga hos de insulininnehållande sekretionskornen att fästa till, och sedan sammansmälta med, cellmembranet. Detta får till följd att mindre insulin når blodet, och att kroppen därmed blir oförmögen att sänka blodsockernivåerna i tillräcklig utsträckning.

I den nya studien identifierar forskarna ett protein, Sac2, vars nivåer är lägre i patienter med typ 2-diabetes. I försök visar forskarna sedan att om nivåerna av detta protein minskas på experimentell väg leder det till minskad insulinutsöndring från β-cellerna. Genom att använda avancerade mikroskopitekniker kunde forskarna visa att Sac2 är en viktig komponent på ytan av de insulin-innehållande sekretionskornen, där det modifierar fettsammansättningen av membranet. I avsaknad av Sac2 ansamlas en specifik fettmolekyl på ytan av sekretionskornen, och detta leder till en oförmåga hos dessa att fästa till cellmembranet, vilket i sin tur leder till minskad insulinutsöndring.

Denna studie visar först och främst att minskade nivåer hos ett enda protein kan rekapitulera flera av de defekter som ses i β-celler från typ 2-diabetiker, men markerar även betydelsen av fettsammansättningen av de insulin-innehållande sekretionskornen för deras förmåga att frisättas. Forskarna hoppas nu att rönen ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot typ 2-diabetes.

För mer information kontakta Olof Idevall, forskare vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet, tel: 076-3940079 e-post: Olof.Idevall@mcb.uu.se

Phuoc My Nguyen, Nikhil R. Gandasi, Beichen Xie, Sari Sugahara, Yingke Xu, and Olof Idevall-Hagren (2019) The PI(4)P phosphatase Sac2 controls insulin granule docking and release, Journal of Cell Biology, DOI: 10.1083/jcb.201903121

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns β-celler och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.

Läs vidare »

​Ett steg på väg mot framtidens kvantdatorer

Pressmeddelanden   •   Sep 16, 2019 14:50 CEST

Uppsalafysiker har för första gången kunnat identifiera hur man kan skilja mellan så kallade äkta och falska Majoranatillstånd. Forskningsresultaten är ett stort steg på vägen mot en fortsatt utveckling av topologiska supraledare och användandet av Majornatillstånd för avancerade kvantdatorer i framtiden.

Majoranafermioner kan beskrivas som exotiska partiklar i form av halva elektroner, som därmed skiljer sig åt från partiklar som bygger upp de material vi har omkring oss. Detta gör dem lovande för att kunna lagra information i form av kvantbitar i robusta kvantdatorer.

Hitintills har det dock varit svårt att kunna identifiera äkta Majoranatillstånd vid experimentella mätningar, då det även har förekommit så kallade ”falska” Majoranatillstånd, som uppträtt på liknande sätt.

En lösning på problemet att kunna skilja de äkta Majoranatillstånden från de falska har nu förslagits av professor Annica Black-Schaffers forskargrupp vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet. Genom att simulera en av de vanligaste experimentuppställningarna för topologiska supraledare, där man skapar en så kallad superström (ström i supraledare), observerade de en riktningsförändring av strömmen för det falska Majornatillståndet. En sådan skillnad kunde inte observeras för de äkta Majornatillståndet. Utifrån simuleringarna kunde de dra slutsatsen att just superströmmar är viktiga för att kunna skilja mellan äkta, så kallade topologiska, och falska, så kallade triviala, Majoranatillstånd.

- Den här forskningen kan bidra till att identifiera topologiska Majoranatillstånd genom att genomföra supraledande mätningar. Våra resultat visar också på att vi behöver genomföra mer exakta modelleringar, säger Jorge Cayao, postdoktor vid Uppsala universitet.

- Det är viktigt att vi kan avgöra att vi faktiskt har skapat topologiska Majoranatillstånd och inte några triviala tillstånd. Den här studien visar att ett sätt att göra detta på är genom superströmmätningar, säger Oladunjoye Awoga, doktorand vid Uppsala universitet.

Oladunjoye A. Awoga, Jorge Cayao, Annica M. Black-Schaffer: Supercurrent Detection of Topologically Trivial Zero-Energy States in Nanowire Junctions; Physical Review Letters; Phys. Rev. Lett. 123, 117001 – Published 12 September 2019, https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.123.117001, https://doi.org/10.1103/PhysRevLett.123.117001,

För mer information:
Jorge Cayao, postdoktor vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet,
jorge.cayao@physics.uu.se, tel: 076-555 04 83

Annica Black-Schaffer, professor vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet,
annica.black-schaffer@physics.uu.se, tel: 076-795 06 49

Annica Black-Schaffers forskargrupp http://materials-theory.physics.uu.se/blackschaffer/

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Uppsalafysiker har för första gången kunnat identifiera hur man kan skilja mellan så kallade äkta och falska Majoranatillstånd. Forskningsresultaten är ett stort steg på vägen mot en fortsatt utveckling av topologiska supraledare och användandet av Majornatillstånd för avancerade kvantdatorer i framtiden.

Läs vidare »

​Lars Lambert får årets Disapris

Pressmeddelanden   •   Sep 14, 2019 19:00 CEST

Mottagare av årets Disapris är Lars Lambert. Han får priset för sin bok ”Uppsala kring 1900. Staden och människorna i Alfred Dahlgrens bilder”.

Disapriset delas ut klockan 19.00, i Humanistiska teatern vid Carolinaparken under Kulturnatten i Uppsala. Prisutdelare är Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

Juryns motivering lyder:

”Årets Disa-pris tilldelas Lars Lambert för boken ’Uppsala kring 1900. Staden och människorna i Alfred Dahlgrens bilder’. Genom en lysande kombination av fotografi och kulturhistoriska texter, berättar boken fängslande och finstämt om människor, byggnader och platser i ett sedan länge förgånget Uppsala.”

Lars Lambert är författare, filmregissör och fotograf som varit verksam i många år. Första romanen skrev han 1961 när han var 19 år gammal. 1967 regisserade han sin första film, kortfilmen ”Play Mate” och efter det har det blivit nästan ett 20-tal filmer, var av en om mördarjakten efter mordet på Olof Palme. Mest känd är nog Lars Lambert för sina många Uppsalaskildringar, både filmer och böcker. Under över tio års tid var han krönikör i UNT och de senaste åren har han gett ut böckerna ”Alla tiders Uppsala” (2016) tillsammans med Helena Harnesk och ”Uppsala kring 1900: staden och människorna i Alfred Dahlgrens bilder” (2018) om fotografen Alfred Dahlgren.

Lars Lambert är född 1942 och sedan 2006 filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Om Disapriset: Disapriset instiftades av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala för att främja populärvetenskapligt författande och delades ut för första gången 2001. Prissumman är på 25 000 kronor. Priset är uppkallat efter en fornnordisk mytologisk kvinnogestalt, Disa, vars klokhet gjorde henne till drottning. Enligt statuterna ska Disapristagaren företrädesvis ha anknytning till Uppsala. Pristagaren utses av en jury med sju medlemmar, där föregående års vinnare ingår.

Kontaktperson för prisjuryn: Sverker Scheutz,  070-543 25 70
Kontaktperson för prisceremonin: Mica Håll, 072-999 92 60

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Årets Disapristagare är Lars Lambert. Motivering: ”Årets Disa-pris tilldelas Lars Lambert för boken ’Uppsala kring 1900. Staden och människorna i Alfred Dahlgrens bilder’. Genom en lysande kombination av fotografi och kulturhistoriska texter, berättar boken fängslande och finstämt om människor, byggnader och platser i ett sedan länge förgånget Uppsala.”

Läs vidare »

Halverad dödlighet bland infarktpatienter som deltar i hjärtskola

Pressmeddelanden   •   Sep 13, 2019 09:41 CEST

Patienter som deltar i den ”Hjärtskola” som nästan alla patienter erbjuds efter en första hjärtinfarkt lever längre än patienterna som ej deltar. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som idag publiceras i tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Patientutbildning utgör en viktig aspekt av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Individuell rådgivning och gruppsessioner fokuserade på livsstilsrelaterade påverkbara risker, som vikten av att bibehålla en hälsosam diet, fysisk aktivitet, och rökstopp är kärnkomponenter i vad som kallas “Hjärtskola” i Sverige. Nästan alla patienter med en förstagångsinfarkt erbjuds deltagande i Hjärtskolan. Deltagandet är dock är frivilligt och färre än hälften av patienterna väljer att vara med. Denna studie utgör den första vetenskapliga utvärderingen av Hjärtskolan i relation till dödlighet efter hjärtinfarkt.

För att undersöka sambandet mellan deltagande i Hjärtskola och hur länge patienter överlever efter en första hjärtinfarkt användes tio års data från hjärtregistret Swedeheart och Dödsorsaksregistret. Socioekonomiska variabler hämtades från SCB. 47,907 patienter som hade en första hjärtinfarkt under 2006-2015 ingick i forskarnas material. Forskarna undersökte hur många som hade dött totalt (av alla orsaker) och hur många som dött av kardiovaskulära orsaker efter två respektive fem år. Data gjorde det möjligt att kontrollera för att en rad andra viktiga omständigheter inte påverkade resultatet, så som demografiska faktorer, socioekonomiska faktorer, och patienters övriga hjärthälsa.

Efter justering för störningsvariabler fann forskarna att deltagandet i Hjärtskolan var förknippat med en kraftigt minskad risk (tid till utfall) för dels total dödlighet men även kardiovaskulär dödlighet. Med upp till två års uppföljning hade Hjärtskolans deltagare reducerad risk att dö med 47 procent (50 procent riskreduktion gällande död av kardiovaskulära orsaker). Med upp till fem års uppföljning visade resultaten på en reducerad dödsrisk på 38 procent (43 procent riskreduktion för död av kardiovaskulära orsaker).

- Vi kan konstatera att deltagande i Hjärtskolan var associerat med en närapå halverad total samt hjärtkärlspecifik dödlighet efter en första hjärtinfarkt, säger John Wallert, leg psykolog och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Resultaten var konsistenta över flera känslighetsanalyser, inkluderat alternativa tidpunkter av deltagande i Hjärtskolan, tilläggskontroll för deltagande i andra hjärtrehabiliteringsprogram, bland patienter som också lyckades genomföra en komplett hjärtrehabilitering, efter köns- och åldersstratifiering med mera.

- Vi blev lite förvånade över hur pass robusta resultaten var. I denna studie har vi genom Sveriges exceptionella registerdata möjlighet att inte bara kontrollera för kliniska och demografiska faktorer, utan även självselektionsrelaterade, socioekonomiska faktorer såsom utbildningsgrad och inkomst. Nu vill vi fastställa om sambandet mellan Hjärtskola och dödlighet är ett genuint orsak-verkan samband eller inte. Idealt tar vi reda på detta i en tillräckligt stor randomiserad klinisk prövning, förslagsvis en registerbaserad sådan, säger John Wallert.

För mer information kontakta John Wallert, e-post: john.wallert@kbh.uu.se Tel: 072-999 92 17

Wallert, Olsson, Pingel, Norlund, Leosdottir, Burell, Held (2019) Attending Heart School and long-term outcome after myocardial infarction: A decennial SWEDEHEART registry study, European Journal of Preventive Cardiology, DOI: 10.1177/2047487319871714

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Patienter som deltar i den ”Hjärtskola” som nästan alla patienter erbjuds efter en första hjärtinfarkt lever längre än patienterna som ej deltar. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som idag publiceras i tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Läs vidare »

Kvinnors bukfetma starkare kopplad till diabetes och hjärt-kärlsjukdom

Pressmeddelanden   •   Sep 09, 2019 17:00 CEST

En stor studie från Uppsala universitet, med över 325,000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.

Det är sedan tidigare känt att fettet som lagras runt organen i bukhålan och runt tarmarna (visceralt fett) är associerad med en ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. I den nya studien, som publiceras i Nature Medicine, går forskarna ett steg längre och visar med hjälp av genetiska data att det finns ett faktiskt orsakssamband mellan visceralt fett och en ökad risk för diabetes, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter.

I studien utvecklade forskarna en metod för att enklare mäta visceral fettmängd. Metoden är inte bara till nytta för forskningen utan kan även komma till nytta i vården.

– För att mäta mängden bukfetma behöver man normalt använda sig av avancerade och kostsamma diagnostiska tekniker som återger kroppens fettfördelning. Vi har därför utvecklat en enkel metod som istället beräknar individens viscerala fettmängd utifrån andra, mer lättillgängliga parametrar, vilket gör att metoden kan användas på de flesta kliniker, säger Torgny Karlsson, statistiker vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, och en av de ledande forskarna bakom studien.

Metoden gjorde det även möjligt för forskarna att studera effekterna av visceralt fett i en betydligt större skala än tidigare.

– Vi blev förvånade över att bukfetma hos kvinnor var så mycket starkare kopplat till sjukdomsrisk än bukfetma hos män, säger en av författarna, Åsa Johansson, docent i molekylär epidemiologi vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, SciLifeLab, Uppsala universitet.

– Att lägga på sig ett extra kilo visceralt fett kan ge en över sju gånger ökad risk för typ-2 diabetes hos kvinnor medan samma fettökning bara drygt fördubblar risken hos män, säger Åsa Johansson.

Forskarna fann också att risken för sjukdom verkar öka snabbast hos personer med små eller måttliga mängder bukfetma, men att den inte alls ökar på samma sätt om en person med stora mängder fett i buken lägger på sig ytterligare.

– Sådana här icke-linjära effekter är spännande att studera och kan hjälpa oss att förstå det bakomliggande molekylärbiologiska sambandet mellan visceralt fett och sjukdomsrisk, säger Torgny Karlsson.

Forskarna undersökte även miljontals positioner i genomet för att kartlägga de gener som påverkar mängden visceralt fett och hittade fler än tvåhundra olika gener. Bland dessa fanns en stor andel gener som är kopplade till vårt beteende vilket tyder på att den största orsaken bakom bukfetma trots allt är att vi äter för mycket och motionerar för lite. Dock finns det individuella skillnader i hur fettet fördelas över kroppen och en person som till synes inte är särskilt överviktig kan ha en skadlig mängd visceralt fett.

– Resultaten av den aktuella studien kan leda till att vi på ett enklare sätt kan mäta mängden visceralt fett och på så sätt lättare identifiera personer med hög risk för att få diabetes och hjärt-kärlsjukdom, säger Torgny Karlsson.

För mer information kontakta Åsa Johansson, E-post: asa.johansson@igp.uu.se Tel: 070-251 3132 eller Torgny Karlsson, E-post: torgny.karlsson@igp.uu.se Tel: 018-471 4806.

Torgny Karlsson, Mathias Rask-Andersen, Gang Pan, Julia Höglund, Claes Wadelius,
Weronica E. Ek and Åsa Johansson (2019) Contribution of genetics to visceral adiposity and its relation to cardiovascular and metabolic disease, Nature Medicine, DOI: https://doi.org/10.1038/s41591-019-0563-7

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

En stor studie från Uppsala universitet, med över 325,000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.

Läs vidare »

Barns plats i stadsplaneringen högaktuellt tema på Uppsala Health Summit 2019

Pressmeddelanden   •   Sep 09, 2019 07:45 CEST

Dagens förtätning av städer leder till ökad trafik och minskat utrymme för lekplatser, skolgårdar och spontan lek, vilket påverkar barns hälsa och utveckling negativt. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i planeringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust.

Uppsala Health Summit, ”Healthy Urban Childhoods”, äger rum den 8-9 oktober på Uppsala slott och samlar forskare och företrädare för den privata sektorn, hälso- och sjukvård, internationella organisationer och frivillig-organisationer från hela världen. Syftet är att utveckla konkreta handlingsplaner som steg på vägen till barnvänligare städer, i Sverige och internationellt. Man kommer också att diskutera hur barn kan involveras i processen. I den täta staden kompliceras tillgången på slitstarka och hållbara utemiljöer som främjar barns fysiska och sociala utveckling.

- Den urbana miljön är allt fler människors livsmiljö och allt fler barns och ungas uppväxtmiljö. Rätten till staden handlar om tillgänglighet, demokrati, hälsa och välbefinnande. Det borde vara självklart att skapa städer som svarar på vad vi behöver under alla faser i livet. Men tyvärr är det inte så. Byggare, politiker och planerare sätter knappast barnets bästa i främsta rummet. Idag är förtätning till varje pris en tongivande trend i stadsbyggandet. Så har det inte alltid varit, utan Sverige har tyvärr gått från bäst till bland de sämsta i klassen på det här området, säger Petter Åkerblom, universitetslektor på institutionen för Stad och Land på Sveriges lantbruksuniversitet och programrådsordförande för Uppsala Health Summit 2019.

Under Uppsala Health Summit kommer fokus att ligga på barn och stadsplanering med perspektivet att en stad som är planerad för barn är bra för alla och samtidigt socialt och miljömässigt hållbar. Diskussionerna på toppmötet kommer till största delen äga rum i workshops som tar itu med ett brett urval av viktiga ämnen, bland annat behovet av indikatorer för byggbranschen som möjliggör barnvänligt stadsbyggande, barns inflytande i bygg- och planeringsprocesser, samarbetsmekanismer för att minska barnfetma på lokal nivå, stadsodlingar och kontakt med djur för lärande, naturkontakt och barns hälsa, och hur vi kan bli bättre på att mäta ojämlikheter i hälsa i städer.

- Nästa år blir barnkonventionen svensk lag, men det råder stor osäkerhet kring hur man ska arbeta praktiskt med konventionen. På Uppsala Health Summit kommer vi att utveckla rekommendationer och strategier för hur vi kan säkerställa att barns rättigheter beaktas i stadsplanering och hur barn blir delaktiga i planerings processen, säger programrådsordförande Petter Åkerblom.

Talare på mötet är bland andra Roger Madelin, chef för ombyggnationen av Canada Water-området i London och tidigare även utvecklingen av Kings Cross; Dr Fiona Bull, WHO’s expert på barns fysiska aktivitet; Professor Mariana Brussoni, från University of British Columbia i Kanada där hon bedriver forskning kring barns nödvändiga risktagande samt Sudeshna Chatterjee, stadsplanerare och barnrättsaktivist i Indien.

Läs mer om mötets utgångspunkt i Pre-Conference-rapporten.

Uppsala Health Summit genomförs i samverkan mellan Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Läkemedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Region Uppsala, Uppsala Monitoring Centre, Uppsala kommun, nätverket Världsklass Uppsala samt Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH).

För mer information, kontakta Programrådsordförande Petter Åkerblom, 070-6031660.

För pressanmälan el praktiska frågor, kontakta pressansvarig Anneli Waara, 070-425 07 18, anneli.waara@uadm.uu.se


Dagens förtätning av städer leder till minskat utrymme för lekplatser, skolgårdar och spontan lek, vilket påverkar barns hälsa och utveckling negativt. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i planeringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust.

Läs vidare »

Nytt WHO-reagens för autoantikroppar positivt för SLE-patienter

Pressmeddelanden   •   Sep 05, 2019 10:00 CEST

I en ny studie, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, presenteras ett WHO-referensreagens som tagits fram av ett internationellt team av forskare och kliniska laboratorier. Detta reagens kommer att underlätta justering av autoantikroppsanalyser vid SLE och därmed också diagnos och behandling av SLE-patienter.

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en reumatisk sjukdom som framför allt drabbar kvinnor i fruktsam ålder. ”Systemic” innebär att patienterna kan få inflammationssymtom från flera olika organ i hela kroppen. Ibland har patienterna enbart lindriga symtom från exempelvis hud eller leder, medan andra patienter har svårare symtom från t. ex. njurarna eller det centrala nervsystemet. Kroppens immunsystem ska normalt bara reagera på främmande strukturer men inte reagera på den egna kroppen, något som kallas immunologisk tolerans. SLE är en s.k. autoimmun sjukdom immunsystemets tolerans mot kroppsegna vävnader försvagats, varvid patienternas immunceller bildar antikroppar mot kroppsegna vävnader, s.k. autoantikroppar. Vid SLE bildar patienterna autoantikroppar mot komponenter i cellkärnorna, s.k. anti-nukleära antikroppar, förkortat ANA.

Den genetiska informationen i levande celler lagras i cellkärnornas DNA (deoxiribonukleinsyra). I intakta celler från högre organismer ligger DNA som långa strängar vilka tvinnats ihop parvis, som en dubbelsträngad spiral. Autoantikroppar mot sådant dubbelsträngat DNA (dsDNA) är en mycket värdefull autoantikroppsanalys vid den kliniska bedömningen av patienter där man misstänker SLE, eftersom det är mycket ovanligt att påvisa sådana autoantikroppar hos patienter med andra sjukdomar eller hos friska. Påvisande av antikroppar mot dsDNA är alltså en hjälp för att diagnosticera SLE. Men nyttan av denna analys är också ett hjälpmedel för att bedöma SLE-sjukdomens svårighetsgrad hos patienter som redan har diagnosen SLE eftersom nivån av anti-dsDNA är ett tecken på ökad SLE-sjukdomsaktivitet, och är speciellt hög hos SLE-patienter med njurinflammation, en allvarlig form av SLE. Mätning av anti-dsDNA är också svårare än att mäta andra antikroppar som undersöks vid sjukhuslaboratorier, eftersom olika undersökningsmetoder påvisar olika undergrupper av anti-dsDNA-antikroppar.

Det är viktigt att analyser på sjukhuslaboratorier besvaras på ett enhetligt sätt så att läkare på olika sjukhus kan jämföra resultat från olika laboratorier. Detta bidrar till att optimera vården och behandlingen av patienter så att de bedöms på samma sätt oavsett var patienterna befinner sig. För att möjliggöra sådan standardisering finns referenspreparat framställda av prover från patienter. Världshälsoorganisationen (WHO) som den del av Förenta Nationerna (FN) som hanterar sjukvård och hälsa på internationell nivå framställde 1985 ett sådant referenspreparat för autoantikroppar mot dsDNA. Det har använts över hela världen av sjukhuslaboratorier och företag som framställer undersökningsmetoder för att mäta autoantikroppar mot dsDNA. På så sätt har dessa undersökningsmetoder fått mätvärden som kunnat jämföras med varandra.

- Denna referenspreparation tog slut för mer än tio år sedan, och i vår artikel beskriver vi arbetet med att ta fram och värdera en ny referenspreparation for autoantikroppar mot dsDNA, säger sisteförfattare professor Johan Rönnelid, Uppsala universitet.

Först värderades ett prov från en SLE-patient av den expertgrupp med 42 immunologiska laboratorier som är knuten till den europeiska reumatologföreningen (EULAR), och expertgruppen fann att provet var lämpligt för att framställa en referenspreparation och fanns i tillräckligt mängd (2.4 liter) för att räcka flera årtionden framöver. Johan Rönnelid är ordförande i denna grupp. Därefter framställde medarbetare vid organisationen the National Institute for Biological Standrads and Control (NIBSC) i Storbritannien 4300 frystorkade ampuller av referenspreparation från detta patientprov; frystorkningen genomfördes för att förbättra hållbarheten för långtidslagring under de kommande årtiondena. Detta referenspreparat som fick namnet 15/174 undersöktes sedan i en internationell studie av 36 laboratorier från 17 länder i hela världen. Bernard Fox var ansvarig för framställningen av 15/174 och för denna internationella studie.

- Undersökningen visade att även om referenspreparationen inte var perfekt så fick man mer jämförbara laboratorieresultat om laboratorierna använde referenspreparationen 15/174 som jämförelseobjekt, säger Johan Rönnelid.

WHO godkände i november 2017 15/174 som referenspreparat för mätning av anti-dsDNA.

- Det är betydligt svårare att standardisera mätning av autoantikroppar än för vanliga laboratorieanalyser som exempelvis blodsocker, och vi kan inte förvänta oss att mätning av autoantikroppar kommer att ge samma grad av samstämmighet mellan olika laboratorier som är fallet för vanliga analyser på sjukhuslaboratorier. Vår internationella studie visade ändå att användningen av 15/174 minskade skillnaderna mellan olika laboratorier, säger Bernard J Fox, försteförfattare och forskningsledare vid NIBSC.

- Vår avsikt är att den nya referenspreparationen 15/174 från WHO ska komma att användas för att standardisera olika metoder för att mäta autoantikroppar mot dsDNA, och därmed förbättra diagnostik och behandling av patienter med den reumatiska sjukdomen SLE.

Referenspreparatet15/174 finns tillgängligt från NIBSC för alla företag som utvecklar och tillhandahåller metoder för att mäta autoantikroppar mot dsDNA, samt för kliniskt immunologiska laboratorier i hela världen.

Artikeln: Fox BJ, Hockley J, Rigsby P, et al. (2019) WHO Reference Reagent for lupus (anti-dsDNA) antibodies: international collaborative study to evaluate a candidate reparation, Ann Rheum Dis Epub ahead of print, doi:10.1136/annrheumdis-2019-215845A

Kontaktpersoner:

Johan Rönnelid (sisteförfattare till studien), 070-337 9416, johan.ronnelid@igp.uu.se, är professor och överläkare i klinisk immunologi vid Uppsala universitet och vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han är ordförande i den expertgrupp för autoantikroppar som är anknuten till European League against Rheumatism (EULAR), den överordnade organisationen för reumatologi i Europa. Det var denna expertgrupp som karakteriserade patientprovet och rekommenderade att detta prov skulle användas för att framställa 15/174.

Bernard J Fox (försteförfattare till studien), +44 (0) 7747 616111, Bernard.Fox@nibsc.org, är filosofie kandidat och senior forskare och försöksledare vi National Institute for Biological Standards and Control (NIBSC) i Potters Bar, Storbritannien. Han var huvudansvarig för att framställa referenspreparatet 15/174 och för den internationella studien där värdet av referenspreparationen värderades och bekräftades.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

I en ny studie, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, presenteras ett WHO-referensreagens som tagits fram av ett internationellt team av forskare och kliniska laboratorier. Detta reagens kommer att underlätta justering av autoantikroppsanalyser vid SLE och därmed också diagnos och behandling av SLE-patienter.

Läs vidare »

Gustavianum stänger för renovering

Pressmeddelanden   •   Sep 02, 2019 16:19 CEST

Den 29 september stänger Gustavianum för en planerad renovering. Syftet med renoveringen är framförallt att förbättra klimatet i byggnaden och att utöka utställningsytorna för att visa större omsorg om föremålen. Sista aktiviteterna innan stängningen: Seminarium om framtiden efter renoveringen, med bl a museichefen Mikael Ahlund 4/9. Kulturnatten 14/9, sista visningarna av huset 28-29 september.

Skapandet av en bra broiler – så ser rasen Plymouth Rocks släktträd ut

Pressmeddelanden   •   Aug 28, 2019 07:50 CEST

Hönsrasen White Plymouth Rock har varit central för utvecklingens av dagens moderna broilers. Men hur gick det egentligen till när denna ras avlades fram? Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans amerikanska kollegor analyserat dess arvsmassa för att få reda på vilka raser som ingår i släktträdet.

​En aminosyra avgörande för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö

Pressmeddelanden   •   Aug 26, 2019 21:00 CEST

Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Kontaktpersoner 9 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kontorstid alla dagar
  • prqfesvwskwtonlntavdktpj@ufhadtim.cwuuky.scjeju
  • 070-167 92 96

  • Presskontakt
  • pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • Liodndpja.bjKoeiffnjmagpr@kcuapudmvb.ukmu.nzsesq
  • 018-471 1959
  • 070-425 08 64

  • Presskontakt
  • Pressinformatör
  • Forskning, utbildning, övergripande
  • elwuincp.bxhaclzksjktrkfomqp@uoxadvsm.jruufh.srierv
  • 018-471 17 06
  • 070-425 09 83

  • Presskontakt
  • Kommunikatör UU Campus Gotland
  • Uppsala universitet - Campus Gotland övergripande
  • pekdtrrya.sqlilvndpkbeobrgms@usyadqnm.veuuky.sylejx
  • 018-471 82 49

Om Uppsala universitet

Forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. Besök oss på vår webbplats www.uu.se

Adress

  • Uppsala universitet
  • S:t Olofsgatan 10B, Box 256
  • 751 05 Uppsala
  • Sweden
  • Vår hemsida