Erik Olson – En sökares drömmar och visioner

I år är det 110 år sedan Erik Olson föddes och konstnären uppmärksammas med en omfattande separatutställning på Waldemarudde. Den 15 oktober öppnar retrospektiven som omspänner sju decennier av intensivt skapande och i vilken omkring 150 verk ingår.

Erik Olson (1901-1986) växte upp i en enkel sjömansfamilj i Halmstad och visste redan i tidig ungdom att han ville bli konstnär. 1915 bildar han gruppen Gnistan tillsammans med brodern Axel Olson och kusinen Waldemar Lorentzon. Debuten sker vid en amatörutställning i Halmstad 1919 då han upptäcks av konstkännaren Egon Östlund som förmedlar kontakt med konstnären Gösta Adrian Nilsson (GAN). Mötet med GAN blir avgörande, då denne stöttar Erik och vidgar hans horisonter mot den europeiska avantgardekonsten.

1924 kommer Erik Olson till Paris där han ingår i Fernand Légers första elevkull på Académie Moderne. Han bosätter sig i Paris mellan 1927 och 1935 och bidrar till att föra in surrealismen i Norden. I Paris ställer han ut med den konkretistiska gruppen Cercle et Carré och han deltar i flera av de stora internationella konkretist- och surrealistutställningarna världen över, bl.a. med Mondrian i New York 1964 som enda representant från Skandinavien.

1935 flyttar han till Danmark och blir medlem av en dansk surrealistgrupp i Köpenhamn. 1940 blir hans konst svartlistad av nazisterna och sommaren 1944 flyr Erik Olson det tyskockuperade Danmark och bosätter sig i Halmstad, där han ställer ut med Halmstadgruppen, vars medlem han varit sedan 1929.

Präglad av surrealismen byggde Erik Olson broar till det undermedvetna, till drömmar och visioner, inte endast sina egna utan även betraktarens. Under 1930-talet ser flera av hans mest visionära verk dagens ljus och under 1960- och 70-talen återkommer stråk av surrealism i hans konst i extatiska och erotiska rymdfärder, nyuppfunna mytologiska gestalter och labyrintiska rymder med ”omöjliga perspektiv”. 60-talets apokalyptiska orosmoln och flodvågor förvandlas under 70-talet till skimrande ljusmålningar, inspirerade av tidvattnet och rymden i Bretagne. 1971 erhåller han Prins Eugen-medaljen som delas ut för ”framstående konstnärlig gärning”.

I anslutning till utställningen publiceras en katalogen i vilken konstvetaren och författaren Beate Sydhoff berättar om mötet med Erik Olson och om dennes 1970-tals målningar. Dessutom skriver konstnären Håkan Nyström om Erik Olsons nysurrealism och fil.lic. Viveka Bosson, låter sökaren Erik Olson ge uttryck för sina känslor och för sin kamp med sitt måleri genom brev och dagboksanteckningar från 1920-talet till 1986 då konstnären avlider.

Utställningen pågår 15 oktober 2011 - 26 februari 2012

I anslutning till utställningen ges följande föredrag:

Erik Olson - en sökares drömmar och visioner 

Viveka Bosson, fil.lic. och intendent på Mjellby Konstmuseum, föreläser om konstnären Erik Olson och hans verk.

Torsdag 27 oktober kl. 18.00

Halmstadgruppen och surrealismen

Intendent Göran Söderlund föreläser om konstnären Erik Olson och Halmstadgruppen som introducerade surrealismen i Sverige under 1930-talet.

Torsdag 24 november kl. 18.00

För pressbilder se: http://www.waldemarsudde.se/xpress_Erik_Olsson.html

Bildtext: Gryning I, 1934. Olja på duk, 73 x 60 cm. Foto: Lars Engelhardt