Projekt Jägersro räknar med 3-30-300-regeln: en formel för en mer hållbar stadsdel

Ett ganska nytt begrepp som alla talar om nu är 3-30-300-regeln. Det är en omfattande riktlinje som syftar till att ge människor en rättvis tillgång till träd och grönområden genom att sätta ramarna för de gröna inslagen i boendemiljön. Alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats, det ska finnas minst 30 procent skugga i varje grannskap och du ska ha max 300 meter till närmsta grönområde från din bostad.

Träd och grönska har en betydande positiv inverkan i städer genom att de förbättrar luftkvaliteten, reglerar temperatur, minskar buller, stödjer den biologiska mångfalden och inte minst får människor att må bra. Därför är det viktigt med grönområden i stadsmiljö. Det är så vi skapar hållbara, hälsosamma och attraktiva städer. Projekt Jägersro har en hög hållbarhetsambition och vill ha mycket träd.

– Vi vill gärna ha riktigt gröna gårdar, säger Anders Hall, vd Projekt Jägersro, men det kommer ändå bli en utmaning att klara en krontäckningsgrad på 30 procent.

Fojab har för detta ändamål tagit fram ett verktyg som räknar ut de gröna förhållandena. Genom att plantera in eller ta bort träd, flytta fönster, justera antalet våningar med mera så kan man enkelt testa sig fram. Sedan vet vi ju inte idag exakt hur vi kommer att kunna bygga men det är intressant att se vad som påverkar mest, fortsätter Anders.

Att räkna på grönska
3 träds-analysen har tydliga riktlinjer. Trädanalysen ska göras två dimensionellt och man tar inte hänsyn till om ett träd sticker upp bakom en annan byggnad. Betraktelsevinklarna vi tittar på är från markytan och det ser bra ut för Jägersro. Fojabs analys baseras på utsikten från varje fönster fast man egentligen räknar per bostad.

Täckningsgraden 30 procent är svårare. Just nu är Jägersro på cirka 17 procent. För att komma fram till det har Fojab utgått från ett förslag från Lunds kommun där små gator har trädkronor med fem meter i diameter och kvartersgårdar trädkronor nio meter i diameter.

Parkytor har blandad kronstorlek men för att en park ska få räknas in i 300 analysen måste den vara minst en hektar stor. Här har Jägersro inga problem att uppfylla kraven. Parken i väster skulle inte ens behövas. Och intentionen att alla ska se träd från sin bostad fanns med i Fojabs tävlingsförslag redan när de parallella uppdragen avgjordes.

– Vår intention har hela tiden varit att skapa en väldigt grön stadsdel med hjärtat och parken i mitten säger Åsa Samuelsson, arkitekt Fojab.

Träd eller buskar?
Några lärdomar från Fojabs analys är att ska man komma högt i krontäckning måste man även ha träd i gatorna. Det räcker inte att plantera träd enbart på gårdarna. En annan slutsats är att parkering bör samlas i p-hus. Med bostadsgårdar som inte är underbyggda med parkeringsgarage kan träden växa sig stora. Men många mindre träd kan ju också ge volym. Och då kan vi dessutom komma närmare fasaderna. Kanske kan till exempel också en viss sorts buskage räknas in i täckningsgraden?

Öppnar för dialog
Det finns andra verktyg i branschen men de är mer designverktyg och de undersökningar vi har sett har varit baserade på befintliga områden. Fojabs verktyg är byggt för Jägersro och ger en möjlighet att testa och utvärdera redan i planeringsfasen. För Fojabs del innebär detta nya verktyg också fler möjligheter.

– Syftet är inte att kunna bocka av och säga att Nu är det klart, utan för oss är det viktigt att få i gång en dialog kring hur man kan se på den täta staden på ett nytt sätt och ur ett klimatperspektiv. Det är mycket spännande att göra det i en stad som Malmö som har satt tydliga mål. Här finns en uttalad politisk vilja att arbeta med klimatfrågorna på ett konstruktivt sätt, säger Åsa Samuelsson.

Ett högre värde
Denna första analys som Projekt Jägersro har gjort utgår från det underlag som skickades in till Malmö stad i början av förra året. Arbetet med strukturen fortgår och det finns flera viktiga frågor att fortsätta utreda kring den tätbebyggda staden i kollektivtrafiknära läge. Till exempel hur höga bör husen vara? Hur skuggar de varandra och påverkar möjligheten att se träd och grönska från andra hus.

– Vi får inte heller glömma att man kanske inte bara vill ha skugga. En del vill också få in lite sol, säger Anders Hall. Nästa steg är att även koppla koldioxidberäkning till verktyget. Kan man snabbt beräkna ett överslag hur mycket kol träden binder och tydligt se de positiva klimateffekter vi bygger in i stadsdelen så skulle det verkligen hjälpa oss att nå visionen om den mest hållbara stadsdelen i Öresundsregionen.