Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Projekt Jägersro förbereder för den nya stadsdelen - river två byggnader

    Tidigast 2028 kan de första bostäderna börja byggas på Jägersro. Däremot måste ett par byggnader tas ner redan nu då de bedömts som obrukbara. Dessa är stallbyggnaden längs Agnesfridsvägen, samt ridhusläktaren där Polisrytteriet idag har sin verksamhet. Projekt Jägersro och Polismyndigheten har tillsammans tagit fram alternativa lösningsförslag för verksamheten. Ansökan om rivningslov är inlämnad.

  • SMT tar över Jägersro – ett steg närmare framtidens stadsdel

    MKB ingick 2017 ett avtal om att förvärva marken där Jägersros trav- och galoppbana ligger, med ambitionen att möjliggöra en framtida stadsutveckling. Idag har det avgörande steget tagits då MKB, som i fredags (31 januari) formellt tillträdde området, nu överlåtit det till SMT Malmö Partnering Holding AB (SMT) – ett samägt bolag mellan Skanska, MKB och Tornet bildat mars 2019.
    För SMT är tillt

  • Jägersromodellen – ett unikt verktyg för att mäta en stadsdels klimatpåverkan

    Projekt Jägersro har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) tagit fram Jägersromodellen – ett unikt verktyg där man via en klimatbudget kan beräkna en stadsdelen hela klimatpåverkan, inklusive de boendes, i förhållande till Parisavtalets mål om att jordens temperaturökning inte ska överskrida 1,5°C.

  • En ”3-analys” som visar hur mycket grönska som syns från fönstren. Bild FOJAB.

    Projekt Jägersro räknar med 3-30-300-regeln: en formel för en mer hållbar stadsdel

    3-30-300-regeln är en omfattande riktlinje som tagits fram för att beslutsfattare ska veta hur mycket grönska som behövs för att en stad och dess invånare ska fungera väl och må bra. Projekt Jägersro vill bli Öresundsregionens mest hållbara stadsdel och arbetar nu med en helhetssyn över området när det gäller grönskan enligt 3-30-300. Fojab arkitekter har tagit fram ett verktyg för ändamålet.

  • När den nya stadsdelen Jägersro i Malmö utvecklas är hållbarhetsambitionen hög. Det ska bli Öresundsregionens mest hållbara stadsdel. På riktigt. Men hur mäter man det?

    Projekt Jägersro startar samarbete för att se över branschgemensam metodik för att mäta klimatpåverkan i stadsplaneringsprojekt

    När den nya stadsdelen Jägersro i Malmö utvecklas är hållbarhetsambitionen hög. Det ska bli Öresundsregionens mest hållbara stadsdel. På riktigt. Men hur mäter man det? Nu går Projekt Jägersro och Svenska Miljöinstitutet, IVL, ihop för att se hur man minskar ett områdets emissioner över tid, och hur man kan ta fram en gemensam branschmetodik för att mäta miljöpåverkan.

  • Projekt Jägersros mål att bli Öresundsregionens mest hållbara och ansvarsfulla stadsdel, tar avstamp i att se över allt från byggmetoder och stadsplanering till löpande utsläpp över tid.

    Projekt Jägersro och IVL sätter grunden för ny standard att mäta klimatpåverkan

    Samarbete inleds mellan Projekt Jägersro Malmö och IVL Svenska Miljöinstitutet för att skapa ett nytt sätt att mäta klimatpåverkan för byggbransch och stadsplanering! Projekt Jägersros mål att bli Öresundsregionens mest hållbara och ansvarsfulla stadsdel, tar avstamp i att se över allt från byggmetoder och stadsplanering till biologisk mångfald och löpande utsläpp över tid.