Jägersromodellen – ett unikt verktyg för att mäta en stadsdels klimatpåverkan

För att nå visionen om att skapa Öresundsregionens mest hållbara stadsdel, på riktigt, har Projekt Jägersro i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) tagit fram en helt ny modell för att räkna ut en stadsdels totala klimatpåverkan. Målet är att skapa de bästa förutsättningarna för de boende i den kommande stadsdelen att kunna leva klimatneutralt.

– För att nå visionen måste vi ta hänsyn till och planera för de sociala och ekonomiska såväl som miljömässiga hållbarhetsaspekterna i den nya stadsdelen Jägersro. Och för att veta att vi är på rätt väg behöver vi kunna mäta faktorer som på ett eller annat sätt har en inverkan på dessa aspekter. När det gäller de miljömässiga faktorerna påverkar de allt från byggnation och trafik till hur människor lever sina dagliga liv, säger Anders Hall, vd Projekt Jägersro.

En ny standard

Jägersromodellen är ett unikt verktyg där man via en klimatbudget kan beräkna stadsdelens hela klimatpåverkan i förhållande till Parisavtalets mål om att jordens temperaturökning inte ska överskrida 1,5°C. Detta ger såväl samhällsaktörer som de boende en mätbar möjlighet att leva och verka inom planetens gränser.

– Med Jägersromodellen hoppas vi kunna sätta standarden för hur man framöver planerar för och bygger hållbara och klimatbalanserade stadsdelar, säger Anders Hall. Modellen möjliggör att studera förändringar över tid, vilket innebär att man kan räkna på hur klimatutsläpp varierar och hur olika faktorer påverkar varandra. Vidare är Jägersromodellen baserad på den vetenskap som finns idag kring klimatfrågor och den kommer att uppdateras och förfinas allt eftersom ny information tillkommer och nya fakta läggs fram.

För Projekt Jägersro är det en självklarhet att arbeta med klimatmål enligt Science Based Target initiative (SBTi) principer, men när man började studera de befintliga modellerna för att beräkna CO₂-utsläpp insåg man att det inte finns någon dynamisk modell som beräknar en stadsdels alla klimatutsläpp över tid. Lokal Färdplan Malmö 30 (LMF30) är ett exempel där man arbetar aktivt för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö fram till 2030, men man tar inte hänsyn till exempelvis de personrelaterade utsläppen från de framtida boende i staden. Därför går det inte att applicera den nuvarande LFM30-modellen, eller andra befintliga modeller, på SBTi. Av den anledningen ville Projekt Jägersro skapa en ny metodik och tog därför kontakt med IVL. Detta utmynnade i ett samarbete som nu har resulterat i Jägersromodellen.

– Med detta verktyg kan vi mäta en stadsdels fullständiga klimatpåverkan och skapa de bästa förutsättningarna för att de boende i stadsdelen Jägersro ska kunna leva så klimatneutralt som möjligt. Med det sagt är det dock viktigt att poängtera, att alla måste hjälpas åt. Vi såväl som de boende, Malmö stad, energibolag och alla andra som kan ha en inverkan på stadsdelen, konstaterar Anders Hall.

En CO₂-pott att dela på

För att inte överskrida Parisavtalets ambition om en temperaturhöjning på max 1,5°C fram till 2050, har hela världen en sammanlagd pott av koldioxid som kan släppas ut i atmosfären. Enligt Johan Holmqvist, professor i hållbar stadsutveckling vid Blekinge Tekniska Högskola och ansvarig projektledare hos IVL, rör det sig om cirka 243 gigaton CO₂ (oktober 2023) för alla världens verksamheter.

– Det kanske låter mycket, men det innebär att varje människa på klotet endast har en utsläppspott på drygt 5 ton/år 2023 och detta måste reduceras dramatiskt de kommande 10 åren. Idag släpper genomsnittssvensken ut i storleksordningen 10 ton CO₂/år. Fortsätter vi med samma utsläppstakt som idag, är den potten förbrukad om mindre än 6 år. Samtidigt är det omöjligt att inte släppa ut någon koldioxid alls. Därför måste vissa delar i samhället bli klimatpositiva, det vill säga att de klimatkompenserar för mer än 100 % av sina utsläpp. På så sätt kan vi skapa en pott där varje medborgare får en viss mängd CO₂ att förbruka utan att överskrida Parisavtalets ambition att begränsa temperaturhöjningen till 1,5°C.