Ny metod för analys av jordbruksmark – Radars modell är ett genombrott

Jordbruksmark är en krympande resurs. Samtidigt har behovet av att säkra livsmedelsförsörjningen i framtiden blivit allt viktigare. Radar arkitektur har tagit fram en metod som kan hjälpa kommunerna att skydda känslig jordbruksmark vid exploatering.

De senaste årens utveckling med pandemi, torka och kriget i Ukraina har satt fingret på sårbarheten i Sveriges livsmedelssystem. Frågan om en ökad självförsörjningsgrad för att möta kommande kriser har blivit brännande aktuell.

– Miljöbalken som ska skydda jordbruksmarken har funnits ända sedan 1988. Men det har varit mycket upp till kommunerna hur de vill tolka lagstiftningen, säger planeringsarkitekten Caisa Malmryd Olander på Radar.

Minskade jordbruksarealer är ett globalt problem. Varje år utplånas stora mängder jordbruksmark i världen på grund av klimatförändringar. I Sverige försvinner jordbruksmarker i första hand när nya områden bebyggs och asfalteras.

Nu höjs alltfler röster, både från politiker och allmänhet, att trycka foten på bromsen.

– När kommunerna vill exploatera jordbruksmark måste de först titta på om marken är brukningsvärd. Om den visar sig vara det, måste vikten av samhällsintresse vägas in, förklarar Caisa Malmryd Olander.

Politisk fråga

Behov av bostäder, arbetsplatser och rekreationsområden har länge varit ett frikort för kommunerna. Så länge det är viktigt att bygga hus i anslutning till en arbetsplats, till exempel, har kommunen kunnat hävda att det finns ett samhällsintresse för exploateringen.

På senare tid har dock fler och fler ärenden tagits upp i miljödomstolarna och nu växer efterfrågan på genomgripande analyser av jordbruksmarken.

– När den här diskussionen seglade upp som en politisk fråga i Norrköping fick Radar i uppdrag att ta fram en metod för att mäta jordbruksvärdet i kommunen, säger planeringsarkitekten Tobias Noborn, som arbetat fram modellen tillsammans med Caisa.

Tobias och Caisa tog hjälp av hållbarhetsspecialister och GIS-kompetens från samarbetspartnern Calluna för att reda ut begreppen. Hur skulle man sätta ramarna för vad som är en brukningsvärd jordbruksmark?

– Det finns ju andra värden, som biologisk mångfald och landskapskaraktär, men eftersom de inte ryms inom det juridiskt skyddade brukningsvärdet har vi valt att inte fokusera på dem i just den här metoden, säger Caisa Malmryd Olander.

Som underlag hade Radar inledningsvis en modell som togs fram av Länsstyrelsen i Norrbotten för några år sedan. Där definieras elva faktorer som beskriver både hur marken brukas idag och om markens egenskaper lämpar sig för jordbruk i framtiden. Däremot har modellen aldrig tillämpats på ett så stort geografiskt område, som den som genomfördes i Norrköping, tidigare.

– Alla metoder har fokuserat på frågor och underlag som gäller mindre områden. De som är aktuella i en detaljplan eller ett bygglov. Vår metod är den första som kan tillämpas i en översiktsplan, säger Tobias Noborn.

Jordbruksmark allt viktigare

I höst måste landets kommuner presentera en kommunövergripande planeringsstrategi som ska antas av politikerna. I den ska de redogöra för om kommunens översiktsplan är aktuell och relevant utifrån gällande lagstiftning. Det betyder att det just nu råder febril aktivitet på många stadsbyggnadskontor. Lagen har inte skärpts och miljömålen är desamma som förut. Däremot har förväntningar på en klimatanpassad strategi skruvats upp en nivå.

– Frågan om jordbruksmark har fått en helt ny dignitet. Nu samarbetar vi med många kommuner och samtalar med flera om att genomföra motsvarande analyser som den vi gjorde i Norrköping, säger Tobias.