Radar har ökat sin kunskap om storskaliga bostadsområden

”Det viktigaste är att förstå det unika området”

Tiden har sprungit ifrån miljonprogrammens välmenande arkitektur. På många håll i Sverige står man nu inför utmaningen att rusta upp de utsatta stadsdelarna.

Radar har kunskap om vad som är viktigt att tänka på.

Upprustning i städernas storskaliga bostadsområden väcker känslor. Allt från rädsla över att förlora befintliga värden till oro över stadsdelarnas utveckling.

Kommuner, exploatörer och fastighetsägare som vill rusta upp och bygga nytt arbetar med att skapa sig en bild av vad som är värt att bevara i de nu nedgångna områdena.

– Vi har samlat på oss kunskap genom att studera upprustningsprojekt i storskaliga stadsdelar runt om i Sverige. Beroende på hur områdets specifika förutsättningar och utgångsläge har vi hittat ett antal möjliga lösningar, säger Malin Nilsson, planeringsarkitekt på Radar.

Vid det här laget har kontoret ett gediget underlag. Bland annat har Malin Nilsson, för Malmö stads räkning, tagit fram en kunskapsöversikt kring förtätning av just storskaliga bostadsområden. Genom analyser och djupintervjuer har hon och hennes medarbetare tittat närmare på fem städer som lyckats väl i sina ambitioner. De goda exemplen är Rinkeby, Skärholmen, Örebro, Uppsala och Tynnered i Göteborg.

Förståelse för platsen

– Det viktigaste för ett bra resultat är att verkligen förstå platsen. Vad den ska ha för funktion och vilka som ska använda den, säger Tobias Noborn, planeringsarkitekt på Radar, som arbetat med studier som utgör underlag till planprogram för Tynnered.

Han förklarar att det inte finns en enda väg till förändring. För att upprusta och förnya i storskaliga bostadsområden krävs samarbete och engagemang på alla nivåer. Från bostadsbolagen som äger majoriteten av husen till handlarna som ska sälja sina varor i kvarteren.

– Att skapa förutsättningar för liv, rörelse och vistelse är grunden för en välmående stadsdel, även om lösningarna hur man tar sig dit kan skilja sig åt, säger han.

Det kan handla om allt från förtätning och service för de boende till att rusta upp parker och gångstråk runt bostadskvarteren.

– Grundtanken när husen byggdes var att skapa ljusa, goda bostäder med trygga och säkra utemiljöer där barnen kunde röra sig fritt. Nu ser vardagen annorlunda ut, säger Tobias Noborn.

Öppna gårdar

Tobias tar sättet man separerade trafiken som exempel. Genom att man höll isär de olika trafikslagen från varandra spriddes de olika rörelserna ut inom stadsdelen. Det som kännetecknade trygghet då, när miljonprogrammen byggdes, kan idag generera en känsla av otrygghet på många platser.

– Samma sak med de öppna gårdarna som kan medverka till att skapa en otydlighet i bostadsområdet. Det finns ingen uppenbar gräns mellan vad de boende kan kalla sitt och vad som är gemensamma ytor för alla, inflikar Malin Nilsson.

Nästa projekt på Radars lista är att bidra till utvecklingen av Kronogården och Lextorp i Trollhättan.

– Vi bygger hela tiden på våra kunskaper. Allt vi gör, från första skisstadiet, är evidensbaserat. I slutändan handlar det om att vi vill bygga socialt hållbara stadsdelar som människor vill bo kvar i, säger Tobias Noborn.