Vindslägenheterna blev ett lyft tack vare Radar

Många av stadens hus döljer en förmögenhet under taknocken. Vindsförråd som förvandlas till lägenheter gör alla till vinnare. Bostadsbristen minskar, staden förtätas och fastighetsägarna får en boost i ekonomin.

När Lena Herrströmer Bengtsson och hennes man köpte en bostadsrätt på Tredje Långgatan i Göteborg märkte de snart att huset från 1906 var svårt eftersatt. Taket läckte och bitar av fasaden höll på att ramla ner. Samtidigt tillät inte bostadsföreningens ekonomi några omfattande renoveringar.

– Att bygga om vinden till lägenheter för att få in pengar var ett förslag som funnits med länge, men ingen visste hur vi skulle börja, säger hon.

Lena, som var nybliven ordförande i bostadsrättsföreningen, fick kontakt med Pär Thurfjell som blev en viktig medspelare i processen. Med Helhetshus – som numera har gått samman med Radar – hjälp kunde styrelsen börja dra i flera trådar parallellt.

– Det var en stor investering för föreningen och vi behövde alla medlemmars godkännande. Plus att ombyggnaden skulle förankras på stadsbyggnadskontoret, säger Lena.

Många flerfamiljshus har stora, mer eller mindre outnyttjade ytor på vinden. Men att bygga om dem till bostäder kan vara en snårig process. Bland annat måste huset klara belastningen av ytterligare en våning och det ska fungera med vatten och avlopp. Dessutom finns det ofta byggantikvariska värden att ta hänsyn till.

– Det är en av anledningarna till att det kan vara svårt att få bygglov. En annan är om vinden används som lägenhetsförråd, då måste de lösas på andra sätt, förklarar Pär Thurfjell.

Företaget har arbetat med vindsprojekt under många år i fastigheter med varierande stilar och från olika epoker. När det gäller bostadsrättsföreningen på Tredje Långgatan lyckades de få bygglov för tretton så kallade Attefallslägenheter 2014.

– Det var det första projektet i Sverige med lägenheter på befintliga vindar med sänkt nivå på tillgänglighet.

Ett av de senaste projekten färdigställdes i höstas i en fastighet med nio lägenheter från början av 1960-talet, som ägs av Ernst Rosén. Huset fick tretton nya lägenheter, varav åtta av dem ritades in på vinden under en ny och upplyft takkonstruktion.
– Alla projekt har gett oss goda kunskaper om hur konstruktioner utförts vid olika tidsskeden. Vi har lärt oss vikten av en noggrann inmätning inför uppstarten av projektet, säger Pär.

Eftersom det är särskilt viktigt att ha koll på takkonstruktionen har Radar i några projekt utgått från en inscannad modell som redovisar takbalkar och murstockar med stor noggrannhet.

– Det har varit ett väldigt bra hjälpmedel både för oss och konstruktörerna i projekten. Metoden ger oss stora möjligheter att göra de gamla konstruktionsdelarna till karaktärsskapande inslag i lägenheterna, säger han.

Att förtäta på höjden är en god affär för såväl stadens invånare som fastighetsägarna. För Lena Herrströmer Bengtssons bostadsrättsförening på Tredje Långgatan blev samarbetet med arkitekten ett lyckokast. Efter att de nya lägenheterna hade sålts fick föreningens ekonomi ett rejält lyft.

– Det blev fantastiskt bra och alla var nöjda. Nu fick vi chans att göra något vackert med huset när det ändå skulle renoveras. Det var en lärorik resa, men tack vare Pär slapp vi alla felsteg på vägen, säger hon.