Lagerquist: Året som gått och nya försök på gång

Jag är precis tillbaka efter en lång och härligt avkopplande semester och hjärnan har inte riktigt vaknat till liv ännu. Fast det brukar inte ta så lång tid innan man är inne i det igen. Jag fick ett arbete accepterat strax efter att jag gick på semester och sådant hjälper till att göra semestern extra angenäm! Det var ett sådant arbete som vi hade jobbat med väldigt länge och då känns det extra bra när det blir accepterat.

Det har nu gått drygt ett år sedan den där dagen jag åkte upp till Stockholm för att presentera mitt projekt för Ragnar Söderbergs stiftelse. Minns fortfarande den där känslan av overklighet och total lycka när de för att meddela att jag blivit utvald till Ragnar Söderbergforskare i medicin, och jag kommer ihåg att jag kollade upp numret efter det där samtalet för att se så att det inte var någon som skämtade med mig... Att få den här chansen, möjligheten att bygga upp en egen forskningsverksamhet lite mer långsiktigt, som ung forskare är fantastisk.

Året som gick har innehållit mycket. Min första doktorand (Cecilia Engdahl) disputerade i januari med avhandlingen ”Arthritis and immune-mediated bone loss – role of estrogen signaling pathways”. Det är roligt att ha fått vara med hennes resa från duktig student till ung forskare. Hon har en enorm drivkraft som jag kommer att sakna nu när hon först ska vara mammaledig och därefter planerar en postdoc i Tyskland. Min andra doktorand (Helen Farman) blev antagen i våras och håller på för fullt med sina projekt. Också hon är en driftig tjej som kommer att ge avtryck i forskarvärlden så småningom!

Under året har vi initierat ett samarbete med en grupp i Texas som har flera spännande djurmodeller där östrogenreceptorn är utslagen i olika typer av neuron. Vi planerade ett försök tillsammans och Helen åkte över för att vara med vid avslutet i våras. Vi har nu analyserat data från det försöket och de är väldigt spännande. Först och främst konfirmerar datan vårt tidigare fynd att östrogensignalering i hjärnan är viktig för ben, och visar också vilka neuron som är involverade i den här processen. Helen kommer att presentera dessa data vid "benmötet" i Baltimore i oktober och vi har därför börjat skriva på ett manus.

Vi har påbörjat det mödosamma arbetet med att få hit två nya djurstammar. Ibland glömmer man att allt med djuravel tar väldigt lång tid. Eftersom vi måste ta in djuren via embryotransfer blir väntetiden ganska lång. Man är väl lite otålig som person; Vill ju gärna ha allt gjort, helst igår..!

På hemmafronten märks det att skolan har börjat, för då sätter allt annat fart också. Det är mycket fotboll för tjejerna (mina döttrar) nu och nästa vecka börjar innebandyn också. Det ska bli spännande att se hur man hinner med allt när lilleman (snart fyra år) ska börja med aktiviteter också…