Pressmeddelande -
Fortsatt god hälsa och bra medicinsk vård i Västerbotten
För sjunde året i rad presenterar Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Socialstyrelsen "Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet". Rapporten för 2012 visar att sjukvården i Västerbottens läns landsting har många bra medicinska resultat i jämförelse med övriga landsting men också att det finns områden att vidareutveckla.
De årliga rapporterna ”Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvården” är viktiga som underlag för att förbättra hälso- och sjukvården. Detta gäller inte minst redovisningen av de medicinska resultaten för bedömningen av hur bra vård landstinget bedriver och inom vilka områden vi behöver kraftsamla våra ansträngningar till förbättring.
Lägst dödlighet i landet
Västerbottens län har generellt sett en god folkhälsa. I rapporten mäts detta bland annat med mått för hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet, diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser som till exempel kampanjer för rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor.
– Västerbotten redovisar här landets bästa resultat och det visar att landstingets strategiska satsningar på folkhälsa också är riktiga och viktiga att fortsätta med, säger tf. landstingsdirektör Mats Lindqvist.
För kvinnor är dödligheten generellt sett lägre än för män. Skillnaden mellan landstingen är dock stor. Västerbotten redovisar lägst dödstal bland både kvinnor och män och minst skillnad mellan könen. Vid mätning av så kallad sjukvårdsrelaterad dödlighet (diagnoser vid vilka medicinska insatser och tidig upptäckt kan påverka) har man något sämre siffror, framförallt för kvinnor som hamnar under rikssnittet. Liksom tidigare år har Västerbotten lägst antal självmord i befolkningen.
Mätning av undvikbar slutenvård bygger på antagandet att om patienter får ett optimalt omhändertagande i den öppna vården kan man generellt undvika "onödiga" inläggningar på sjukhus. Här har Västerbotten tidigare haft sämre resultat än riket och även i årets rapport ligger siffran under rikssnittet, om än inte mycket.
– Här är ett fortsatt utvecklingsarbete och ökad samverkan mellan primärvård och sjukhusen viktigt, säger Mats Lindqvist.
Generellt har vårdrelaterade infektioner bland patienter minskat i hela landet. Den nationella satsning som pågår på området har haft betydelse för detta och även i Västerbotten pågår ett intensivt förbättringsarbete. Trots detta redovisar landstinget ett sämre resultat än riket när det gäller sjukvårdspersonalens följsamhet till basala kläd- och hygienrutiner som antas påverka förekomsten av infektioner bland patienterna.
Läkemedelsanvändningen fortsätter förbättras
Länets äldre har fortfarande många läkemedel jämfört med övriga riket. Det behöver dock inte alltid vara negativt med flera läkemedel och vid mätning av hur många äldre över 80 år som har riskfyllda läkemedelskombinationer har Västerbottens resultat förbättrats jämfört med tidigare år.
– Läkemedelsfrågan är ett område som landstinget har uppmärksammat och arbetat med på ett systematiskt sätt under flera år och detta ger nu resultat, säger Mats Lindqvist.
Även i årets rapport ligger Västerbotten i topp vad gäller en begränsad förskrivning av antibiotika, vilket är viktigt för att minska risken för utveckling av motståndskraftiga bakterier. Även vid mätning av andel patienter som får rekommenderad blodtryckssänkande och blodfetssänkande läkemedelsbehandling efter infarkt och stroke ligger man i topp. I livets slutskede är det mycket viktigt att patienterna får stöd och lindring vid smärta och oro. Hur vården kan möta upp detta mäts också i rapporten och Västerbottens läns landsting har det bästa resultat vid mätning av andel patienter i livets slutskede som har behovsanpassade opioider.
Högt förtroende för länets sjukvård men tillgängligheten behöver bli bättre
Liksom i tidigare års mätningar har befolkningen i Västerbotten stort förtroende för sjukvården och då särskilt för sjukhusvården.
– Förtroendet för primärvården har förbättrats enligt resultaten i den senaste nationella patientenkäten men kan fortfarande utvecklas när det gäller bemötande, information och delaktighet vid besök på hälsocentralen, säger Mats Lindqvist.
En tillgänglig hälso- och sjukvård med korta kötider har varit en viktig fråga såväl nationellt som lokalt de senaste åren. Kraven på att vårdgarantin ska uppfyllas har skärpts på olika sätt bland annat med särskilt riktade statsbidrag. Tillgängligheten till vården i länet har också förbättrats men inte tillräckligt och detta syns tydligt i jämförelse med övriga landsting. Västerbottens läns landsting har till exempel fortfarande landets längsta väntetider till besök och utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Effektiviseringar ger lägre kostnader för sjukvården
Västerbottens läns landsting har i tidigare jämförelser legat klart högre vad gäller invånarnas vårdkonsumtion och länets kostnader för sjukvården jämfört med övriga riket. I årets rapport kan man nu se att de senaste årens effektiviseringar och översyn av vårdkonsumtionen i länet har gett resultat.
– Hälso- och sjukvårdskostnaderna per invånare är nu lägre än rikets, liksom läkemedelskostnaderna per invånare som ligger bara strax över rikssnittet. Västerbotten har också bland de lägsta kostnaderna per utförd vårdtjänst i den specialiserade sjukhusvården och Norrlands universitetssjukhus är det mest kostnadseffektiva universitetssjukhuset i landet, säger Mats Lindqvist.
Även primärvården har låga kostnader i jämförelse. Även om kostnaderna minskat totalt sett kan en ytterligare minskning av vårdkonsumtionen ge ytterligare sänkta kostnader.
Länets strokevård bland de bästa i landet
Rapporten visar att Västerbotten för ett antal stora sjukdomsområden har fortsatt landsledande resultat bland annat vad gäller strokevården. Även för den ortopediska vården ses goda resultat vad gäller både knä- och höftprotesoperationer men kostnaderna för den ortopediska våren skiljer sig omotiverat åt inom länet. När det gäller cancervården varierar behandlingsresultaten för de olika diagnosgrupperna där till exempel vården vid prostatacancer och lungcancer har goda resultat men fortfarande har länet långa väntetider till vissa operationer.
– De nybildade regionala cancercentrumen, där Norrlands universitetssjukhus är centralt för den högspecialiserade vården i den norra regionen, förväntas på sikt leda till en snabbare och bättre cancervård, säger Mats Lindqvist.
Njursjukvården och diabetesvården i länet har däremot, i år igen, sämre resultat än riket och detta behöver analyseras vidare. Även här är samverkan mellan primärvården och den specialiserade sjukhusvården en viktig framgångsfaktor som behöver utvecklas.
Nya mått i årets öppna jämförelser
Ett nytt mått i årets jämförelserapport är mätning av responstid för ambulanser vid prio 1-larm. Rikets mediantid från larmsamtal till ambulansens ankomsttid är 14 min. I Västerbotten ligger den på knappt 16 min. Ett annat nytt mått är mätningen av andel kvinnor som genomgått gynekologisk cellprovskontroll vilket syftar till att förebygga livmoderhalscancer. Här har Västerbotten mycket goda resultat i jämförelsen och ca 85 procent av kvinnor mellan 23 och 60 år har genomgått undersökning.
Mer ingående analyser av rapporten kommer att genomföras av olika expertgrupper i hela landstingsorganisationen. Dessa analyser ligger sedan till grund för ett fortsatt förbättringsarbete.
Hela rapporten "Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet - jämförelser mellan landsting 2012", kan laddas ned på SKL:s webbplats www.skl.se
För mer information
Ann-Christin Sundberg, chef för verksamhetsområde Regionvård, 090-785 73 26, 070-514 45 32
Marie Rodling Wahlström, chef för verksamhetsområde Kirurgi, 090-785 72 55
Jennie Liling Ståhl, chef för verksamhetsområde Medicin, 090-785 70 72, 070-572 68 86
Håkan Larsson, chef för verksamhetsområde Primärvård 090-785 70 71, 072-545 70 71