Ungdomshälsan i Umeå HBTQ-diplomeras

HBTQ-personer har sämre hälsa jämfört med den övriga befolkningen. Därför utbildar nu Västerbottens läns landsting personal inom frågorna.
– Det är viktigt att vi är välkomnande för alla, säger Helen Alskog, verksamhetschef på Ungdomshälsan Umeå.

Det finns forskning som visar att homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner utsätts för fördomar, diskriminering och våld, vilket leder till en sämre hälsa.

– Många HBTQ-personer har dåliga erfarenheter av bemötandet i vården, de känner sig diskriminerade och osynliggjorda. Det gäller inte bara hälsa och sjukvård, utan även skola och andra myndigheter, säger Eva-Britt Carlsten, hälsoutvecklare inom Västerbottens läns landsting.

Pilotprojekt

Risken är att de dåliga erfarenheterna gör att personerna kanske inte söker vård nästa gång, fastän de behöver det.

– Du avstår helt enkelt, för att du är orolig över hur du ska bli bemött, säger Eva-Britt Carlsten.

I Västerbottens läns landsting pågår därför nu ett pilotprojekt som ska höja kompetensen hos personalen. Först ut i Västerbottens läns landsting att HBTQ-diplomeras är Ungdomshälsan i Umeå.

Alla ska känna sig välkomna

– När vi fick chansen att vara med på det här tittade vi igenom hur vi gör, och ställde oss frågan om vi är så inbjudande som vi vill vara. Ungdomshälsans motto är "kom som du är", säger Helen Alskog.

Diplomeringen består av två dagars utbildning där RFSL Umeå håller i huvuddelen. I programmet ingår även föreläsningar som hålls av landstingets folkhälsoenhet och från Umeå universitet. Diplomeringen innehåller specialutformade case, hemläxor och två uppföljningar, den första efter ett halvår.

Kunskap och självreflektion

Utbildningen anpassas delvis till olika verksamheters behov och förutsättningar, men det kan till exempel handla om hur det ser ut i väntrummen; vilka broschyrer ligger framme, vad står det på toalettdörrarna och vilket bemötande får patienten? Det handlar mycket om att öka medvetandet hos personalen med hjälp av kunskap och självreflektion.

– Det är viktigt att jobba löpande med det här. Diplomeringen innebär att verksamheten ska arbeta långsiktigt och målmedvetet utifrån ett icke-heteronormativt perspektiv såväl gentemot patienter som i arbetsgruppen. Ett bra sätt att uppnå detta är att skriva in det i verksamhetsplanen. För att bli diplomerad krävs att chefen och 95 procent av de anställda är med under utbildningen, säger Eva-Britt Carlsten.

Arbetsgruppen påverkas också

En annan del av arbetet är att skapa en bättre miljö i arbetsgruppen. Det kan till exempel vara att inte utgå från att kvinnliga kollegor har en manlig partner och vice versa.

– Jag hamnar i det heteronormativa tänket jag också, vi är programmerade till det. Det här gör du inte på en dag, det kräver att vi jobbar med det, säger Eva-Britt Carlsten.

Mer information

Eva-Britt Carlsten
Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting
076-789 72 10

Helen Alskog
Verksamhetschef på Ungdomshälsan Umeå
070-551 89 17

Vänliga hälsningar
Lotta Olovsson
090-785 70 89
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting