Levande organdonatorer uppmärksammas – både lever och njure förbättras under lång tid

1964 skedde den första transplantationen i Sverige då en njursjuk 14-åring fick en ny njure som donerats av pappan. Sedan dess har mer än 12 000 njurtransplantationer utförts i Sverige, varav en tredjedel med en njure som donerats av en levande givare. Oftast är givaren någon inom familjen, men under de senaste tjugo åren har även äkta makar eller nära vänner fått möjlighet att donera.

I samband med Nationella Njurkonferensen den 9 – 10 april i Göteborg kommer professor Ingela Fehrman-Ekholm att presentera en långtidsuppföljning av levande njurdonatorer som opererats vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan 1965-2005. Studien omfattar totalt 668 njurdonatorer samt de 35 personer som sedan 1996 -2007 donerat en del av sin lever till någon närstående som drabbats av allvarlig leversvikt.

Funktionen i den kvarvarande njuren fortsätter att förbättras under flera år efter donationen och åldras inte som njurar annars gör. De som har donerat en del av sin lever, oavsett hur stor volymen är, återfår leverfunktion till 100 procent.

-   Flera av njurdonatorerna som ingår i undersökningen gjorde ingreppet för 40 år sedan har idag hunnit bli gamla. Resultatet av vår undersökning kan uppmuntra fler närstående och vänner till njursjuka eller leversjuka att ta initiativet att donera säger Ingela Fehrman-Ekholm som själv donerat en njure till sin make för snart 16 år sedan.

Nationella Njurkonferensen arrangeras i år för sjunde gången och sker i samverkan mellan Njurföreningen i Västsverige, Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Under två dagar kommer resultat av aktuell forskning inom njurmedicin och transplantation att presenteras.

Flera framtidsinriktade föredrag kommer att hållas under njurkonferensen, bland föreläser professor em. Bo Risberg om den forskning som kan leda till att man kommer att kunna utveckla konstgjorda blodkärl. Detta är något som kan få stor betydelse inom dialysvården eftersom det är viktigt att det går att anlägga bra förbindelser mellan patientens blodkärl och dialysfiltret.

Medicine doktor och sjuksköterskan Annette Lennerling kommer att tala om attityder och inställning till läkemedel. Dålig följsamhet är ett underskattat problem vid läkemedelsbehandling som bör få betydligt större uppmärksamhet inom sjukvården.

 Hela föreläsningsprogrammet finns på www.njurkonferens.se.

För ytterligare frågor kontakta gärna Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet, tel.070-718 16 70 eller Professor Börje Haraldsson, Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset,  tel. 070-523 87 00.