Kolla blodtrycket i Nordstan
Njursvikt är en dold folksjukdom och en av tio svenskar har njurpåverkan. Ett förhöjt blodtryck är oftast det första tecknet. Om upptäckten sker tidigt går det att bromsa utvecklingen.
Njursvikt är en dold folksjukdom och en av tio svenskar har njurpåverkan. Ett förhöjt blodtryck är oftast det första tecknet. Om upptäckten sker tidigt går det att bromsa utvecklingen.
En av tio svenskar har kronisk njursjukdom, en sjukdom som kan bli livshotande. De flesta vet inte att de är drabbade. Njurförbundet vill se screening av riskgrupper. Vården missar ofta njursjukdomar då dessa inte ger några symtom förrän det är försent att bromsa utvecklingen. Högt blodtryck är ett vanligt tecken. Njursjukdom kan enkelt upptäckas med urinprov och/eller blodprov.
Tala med anhöriga om organdonation. Det uppmanar Njurförbundet genom aktiviteter runt om i landet under årets Donationsvecka. Förra året, 2017, blev det rekord i antal organdonatorer. Men behovet är fortsatt stort. Över 800 står på väntelista för ett nytt organ, varav nära 700 väntar på en njure.
Under Almedalsveckan i år kommer Njurförbundet att uppmärksamma två viktiga frågor; högt blodtryck och organdonation.
Omkring 240 000 kvinnor kan ha njursvikt utan att veta om det, enligt en färsk studie vid Karolinska Institutet. Obehandlad njursvikt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd. Samtidigt upptäcks mäns njursjukdomar betydligt oftare än kvinnors.
Var tionde invånare i Sverige uppskattas ha njurproblem. Men många vet inte om det. Ofta upptäcks inte nedsatt njurfunktion förrän det är för sent att göra något åt. På Världsnjurdagen torsdag 9 mars slår Njurförbundet ett slag för tidig upptäckt, och uppmanar alla att kolla blodtrycket. Primärvården, företagshälsovården och skolhälsovården måste ha bättre rutiner för blodtryck och urinprov.
På Världsnjurdagen den 10 mars uppmärksammas situationen för njursjuka barn runt om i världen. Njurförbundet driver sedan en tid frågan för att regelbundna urinprov och blod-tryckskontroller införs i skolhälsovården. Som det ser ut idag riskerar man att missa barn och ungdomar med högt blodtryck, nedsatt njurfunktion och till och med grav njursvikt.
Fler än 150 personer har hittills tagit en ”kisspaus” i Njurförbundets tält i Almedalen och lämnat urinprov för kontroll av njurarna.
För mindre än 25 år sedan var njursvikt en vanlig dödsorsak hos äldre och dialysbehandling av äldre var ovanligt. Idag kan äldre och sjukare patienter behandlas med dialys på ett säkert sätt då njurfunktionen sviktar. Fler och fler patienter behandlas med dialys eller är njurtransplanterade och lever länge med sin behandling. Idag finns dessutom flera olika behandlingsalternativ att välja mellan.
Njurförbundets forskningsfond Njurfonden har sedan 1981 delat ut bidrag till vetenskaplig forskning om njursjukdomar, dialys och transplantation. 14 forskare vid sex medicinska lärosäten får i år dela på sammanlagt 800 000 kronor. Ansökningarna har granskats i samverkan med sakkunniga som utsetts av Svensk Njurmedicinsk Förening och Svensk Transplantationsförening.
Den 15 april grundades landets första stiftelse för njurforskning. Njurförbundet är initiativtagare och har tillsammans med företrädare för njurmedicin, transplantation och vårdvetenskap grundat Insamlingsstiftelsen Njurfonden.
Njurfonden är Njurförbundets forskningsfond som varje år utdelar bidrag till vetenskaplig forskning inom njursjukdomar, dialys och transplantation. 18 forskare vid sex medicinska lärosäten i landet får i år dela på sammanlagt 950 000 kronor. Ansökningarna har granskats i samverkan med sakkunniga som utsetts av Svensk Njurmedicinsk Förening och Svensk Transplantationsförening.
Donationsviljan bland svenskarna är den högsta i hela Europa. Det avspeglar sig i den höga andelen levande givare. Det krävs dock betydligt kraftfullare insatser än hittills som ökar antalet njurdonationer från avlidna givare.
Njurfonden har delat ut 700 000 kronor till 14 njurforskare i landet.
Världsnjurdagen infaller den 10 mars och ingår i en världsomspännande hälsokampanj som sätter fokus på våra livsviktiga organ njurarna.
Margareta Sanner får årets hedersutmärkelse från Livet som Gåva för sitt engagemang om organdonation.
Varje sommar uppstår stora problem för många njursjuka och deras familjer som vill resa hemifrån under längre eller kortare perioder. Det råder stor brist på resurser vid landets dialysmottagningar att kunna ta emot gästande dialyspatienter.
I samband med Nationella Njurkonferensen den 9 – 10 april i Göteborg kommer professor Ingela Fehrman-Ekholm att presentera en långtidsuppföljning av levande njurdonatorer som opererats vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan 1965-2005. Resultaten är mycket positiva.
Världsnjurdagen den 12 mars är en del av en världsomspännande hälsokampanj som sätter fokus på våra fantastiska njurar och vikten av att en begynnande njursvikt upptäcks tidigt och blir behandlad