Specialidrottsförbunden bör besluta om rösträttsregeln

Varje enskilt specialidrottsförbund ska få besluta om en förening ska ha röstmajoritet i ett idrottsaktiebolag. Det menar riksidrottsstyrelsen (RS) i sitt förslag till RF-stämman i maj. 51-procentsregeln är inte avgörande för kontrollen över verksamheten i idrottsaktiebolag eftersom de så kallade upplåtelseavtalen ställer tillräckligt hårda krav. RS vill samtidigt skärpa kraven på andra sätt att kontrollera bolagen än genom föreningens röstmajoritet i bolagsstyrelsen.

51-procentsregeln i Riksidrottsförbundets (RF) stadgar, som kräver att den förening som upplåter sin plats i seriesystemen till ett idrottsaktiebolag ska ha röstmajoritet i bolagen, har diskuterats intensivt. Efter RF-stämman 2011 tillsattes en utredning som skulle se över frågan. I vintras lade utredningen fram sitt förslag som gick ut på att regeln skulle tas bort, vilket innebär att varje förbund får rätt att själv besluta om hur frågan ska regleras i sin idrott.

Utifrån utredningen, remissvaren och diskussionen lägger RS nu ett eget förslag till stämman som utgår från betydelsen av att hålla samman idrottsrörelsen, baserad på ideella föreningar och en gemensam värdegrund. Men samtidigt måste varje förbund få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, som ser mycket olika ut i de 69 förbunden. RS föreslår att rösträttsregeln tas bort från RF:s stadgar men vill också skärpa kraven på andra sätt att kontrollera bolagen än genom föreningens röstmajoritet.

–  Allt fokus har riktats mot frågan om röstmajoritet. Vi menar att det finns andra sätt att kontrollera att idrottsaktiebolagen följer idrottens gemensamma regler och värdegrund. I första hand det upplåtelseavtal som ska upprättas mellan föreningen och bolaget, säger RF:s ordförande Karin Mattsson Weijber.

Upplåtelseavtalet ska bland annat innehålla krav på att bolaget följer RF:s och SF:s stadgar och tävlingsregler, att alla idrottsutövare i bolaget ska vara medlemmar i den upplåtande föreningen, att bolaget inte får föra tävlingsrätten vidare till tredje part och att bolaget är skyldigt att lämna upplysningar och handling till riksidrottsnämnden (RIN) när den begär det.

–  För att ytterligare stärka kontrollen föreslår vi också att upplåtelseavtalen ska godkännas inte bara av SF, som idag, utan även av RS. Vi menar också att föreningen ska utse minst en ledamot med en personlig suppleant i bolagets styrelse, säger Karin Mattsson Weijber.

Argumenten för att behålla rösträttsregeln i RF:s stadgar har till stor del varit att ett sådant beslut skulle vara ett hot mot den demokratiska idrottsrörelsen och därför få allvarliga konsekvenser för den svenska idrottsmodellen.

–  Vi har stor respekt för den åsikten. Därför är vi väldigt tydliga med att svensk idrott ska vara demokratiskt uppbyggd med den ideella föreningen som grund, men anser att kontrollen av bolagen säkras bättre på det sätt RS nu föreslår. En av utgångspunkterna i vårt förslag är också att idrottsaktiebolag inte kan vara medlemmar i ett förbund och därmed inte heller indirekt i RF. Bolagen ska heller inte få ta del av det samhällsstöd som den ideella idrottsrörelsen får.

Idag finns 22 idrottsaktiebolag fördelade på sex förbund, vilket betyder att frågan bara direkt berör en liten del av svensk idrott.

–  Vi ser förslaget som att vi tydliggör bodelningen mellan den stora ideella idrottsrörelsen och den lilla del som bedrivs på mer renodlat kommersiella villkor och därför också i företagsliknande former, säker Karin Mattsson Weijber.

RS förslag om rösträttsregeln avseende förenings idrottsAB (pdf)

Karin Mattsson Weijber
Ordförande, Riksidrottsförbundet
070-600 37 22

Alla RS förslag, inkomna motioner med RS svar och samtliga handlingar finns nu på Riksidrottsmötets webbplats. Där hittar du även länkar till SISU Idrottsutbildarnas stämmohandlingar.