Ny immunterapi ger förlängd överlevnad vid lungcancer

Patienter med lokalt avancerad eller spridd icke-småcellig lungcancer, den vanligaste typen av lungcancer, levde signifikant längre om de behandlades med immunterapiläkemedlet atezolizumab jämfört med cytostatika. Detta visar en fas III studie som presenterades vid den stora cancerkongressen ESMO i Köpenhamn den 9 oktober.

Immunterapi som behandling mot cancer är ett hett forskningsområde. Atezolizumab är en antikropp som binder till ett protein (PD-L1) som medverkar i regleringen av kroppens immunförsvar. Genom att blockera PD-L1 förstärks immunförsvarets möjlighet att känna igen och bekämpa tumörceller.

I den nu aktuella fas III-studien (OAK) medverkade 1 225 patienter med lokalt avancerad eller spridd icke-småcellig lungcancer som tidigare behandlats med platinumbaserad cytostatika. Patienterna behandlades därefter med antingen atezolizumab eller docetaxel (cytostatika) var tredje vecka. Syftet var att studera effekten på överlevnaden dels för alla patienter, och dels för den grupp vars cancer- och/eller immunceller uttryckte PD-L1.

Resultat från analysen av de första 850 patienterna i studien visar att de patienter som behandlades med atezolizumab hade en medianöverlevnad på 13,8 månader vilket var 4,2 månader längre än medianöverlevnaden för dem som behandlades med docetaxel (median overall survival: 13,8 månader vs 9,6 månader; HR=0,73, 95 % KI: 0,62–0,87 p=0,0003) oavsett nivå av PD-L1 uttryck. Bland de patienter som uttryckte någon grad av PD-L1 på tumör och/eller immunceller sågs 5,4 månaders längre medianöverlevnad för dem som behandlades med atezolizumab jämfört med docetaxel (median overall survival: 15,7 vs 10,3 månader; HR=0,74, 95 % KI; 0,58–0,93, p=0,0102). Studien inkluderade patienter med icke-småcellig lungcancer av såväl skivepiteltyp som icke-skivepiteltyp.

För mer detaljerad information, läs mer här

Om atezolizumab

Atezolizumab har utvecklats av läkemedelsföretaget Roche och tillhör den nya typen av cancerläkemedel som får kroppens eget immunsystem att arbeta mer effektivt mot cancersjukdomen, så kallade cancerimmunterapier. Atezolizumab är sedan april 2016 godkänt av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, för behandling av patienter med lokalt avancerad eller spridd urinblåsecancer.

Test för att bedöma vem som har mest nytta

Roche har även utvecklat ett test för att se vilka patienter som kan ha störst nytta av behandlingen. Genom att analysera den individuella patientens uttryck av PD-L1 får sjukvården ett viktigt verktyg för att kunna bedöma vilka patienter som kan ha störst nytta av behandlingen. Roches forsknings- och utvecklingsprogram kring sådan så kallad skräddarsydda cancerimmunterapier, omfattar fler än 20 substanser, varav tio just nu är i kliniska prövningar.

Om icke-småcellig lungcancer

Lungcancer kan delas upp i två typer; småcellig och icke- småcellig. Den senare är den vanligaste formen med omkring 85 procent av alla fall. Men alla lungcancertumörer är inte lika. Det finns en rad undergrupper baserade på specifika genetiska (mutationer) avvikelser med betydelse för tumörens utveckling, prognos och val av behandling.

Lungcancer är den främsta cancerrelaterade dödsorsaken i världen. Den helt dominerande orsaken är rökning. I Sverige drabbas drygt 3 500 personer av lungcancer varje år och det är den cancersjukdom som flest dör av. Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen hos män och den fjärde hos kvinnor. Bland män i Sverige är förekomsten ganska stabil men den ökar bland kvinnor och allt fler icke-rökare drabbas av sjukdomen I dag dör fler kvinnor av lungcancer än i bröstcancer trots att omkring 7 000 fler får bröstcancer.

Prognosen vid lungcancer är dålig och behovet av nya behandlingar är stort. Femårsöverlevnaden ligger runt 14 procent för män och 19 procent för kvinnor. Den dåliga prognosen beror, förutom på att cancern ofta är långt gången när diagnosen ställs, också på att patienterna vanligen är äldre och även kan ha andra sjukdomar. Operation i tidiga stadier ger störst möjlighet till bot. Även strålning i kombination med cytostatika ges i botande syfte och cytostatika används för att lindra symtom och förlänga överlevnad. I och med att forskningen runt lungcancer tagit fart har också en rad nya så kallade målsökande läkemedel utvecklats som riktar in sig på någon egenskap eller mutation som är specifik för cancercellen. Därför är det viktigt att veta om en tumör har någon av de drivande mutationer man hittills identifierat vilket ökar möjligheterna att behandla rätt patient med rätt läkemedel.

Immunterapi vid cancer

Den intensiva forskningen kring immunterapi mot cancer syftar till att förmå det naturliga immunförsvaret att effektivt attackera även tumörceller, inte bara smittämnen som virus och bakterier. Den stora utmaningen ligger i att tumörer består av kroppens egna celler och immunförsvaret identifierar dem därför inte som hot. Tumörceller har också olika strategier för att ”maskera sig” vilket ytterligare försvårar för immunförsvaret att hitta och angripa dem.

Ökade kunskaper om hur immunförsvaret fungerar har gett nya infallsvinklar. En utmaning är att att tumörcellerna har utvecklat sätt att undkomma immunförsvaret. Med så kallad checkpoint-terapi kan man numera hindra vissa bromsmekanismer med hjälp av antikroppar och på så vis göra det lättare för immunförsvaret att hitta och attackera cancercellerna.

Tekniken för att stärka immunförsvaret i kampen mot cancer utsågs av tidskriften Science 2013 till årets vetenskapliga genombrott och har även belönats med det prestigefyllda amerikanskaLaskerpriset.

ESMO står för European Society of Medical Oncology.

Källor: www.cancer.se, Cancerfonden, European Cancer Patient Coalition.

För mer information kontakta:

Mira Ernkvist, medicinsk terapiområdeschef

Telefon 070 562 12 04, epost: mira.ernkvist@roche.com

Tommy Ringart, kommunikationschef

Telefon 070 562 11 40, epost: tommy.ringart@roche.com