Skip to main content

​Hembesök som kan rädda liv

Pressmeddelande   •   Mar 01, 2018 07:00 CET

Lars, "Stubben" Davidsson och Anders Skoog gör hembesök i Helsingborg. Foto: Magnus Mosén

Styrkeledare Lars ”Stubben” Davidsson och hans kollegor gör sig redo för en ännu ett kvällspass en tisdag i februari på station City i Helsingborg. Det kan verka som ett vanligt pass, men denna kväll är speciell. Ikväll ska styrkan göra hembesök.

Passet börjar i vanlig ordning med ett kort möte via videolänk med övriga stationer. Men efter det är det dags att sätta sig i brandbilen och bege sig till ett bostadsområde i centrala Helsingborg. För en kort tid sedan brann det i ett kök i en av lägenheterna i området. Därför ska styrkan nu göra hembesök i lägenheter i närheten. Syftet är lika tydligt som det är viktigt: Att bidra till ett brandsäkrare Helsingborg. Hembesöket, som oftast tar cirka tio minuter per lägenhet, går ut på att kontrollera att hemmet har minst en fungerande brandvarnare, att informera de som bor i lägenheten om hur man bäst förebygger bränder i hemmet och hur man ska agera om det börjar brinna i den egna lägenheten, eller i grannens. Detta är kunskap som kan rädda liv.

Obefogad oro

- Jag och min styrka var en del av pilotprojektet kring hembesök under 2016. Då var vi ganska oroliga över att vi inte skulle känna oss välkomna och att folk skulle fråga oss varför vi håller på med här. Om vi inte har bättre saker för oss. Men den oron var obefogad. Jag tror att det beror på att vi i god tid förannonserar om att vi kommer och att vi åker ut i närtid efter en brand, förklarar Lars Davidsson samtidigt som han duttar lite på en av de Ipads styrkan har med sig ut på besöken.

På Ipaden finns en särskild app med vilken styrkan samlar in information och statistik kring hembesöken. Det handlar till exempel om hur många som öppnar dörren och hur många som har en fungerande brandvarnare.

- Statistiken kan vi ha nytta av inom förbundet men den skickas också vidare till MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, för att jämföras med annan nationell statistik, säger brandman Frederik Ferm.

Anpassa besöket

Han har också erfarenhet av pilotprojektet. Innan pilotprojektet lyfte många frågan om hur man till exempel gör om man stöter på en familj som inte pratar svenska. Skulle det kanske behövas tolk, eller information på andra språk än svenska?

- Allt det där gick betydligt lättare än väntat. Det viktiga är att man alltid anpassar besöket efter den boende. Om den man möter till exempel inte är så bra på svenska kanske man inte fokuserar på detaljer, utan mer på livsviktig basinformation. Som att det alltid ska finnas brandvarnare och att man aldrig ska ge sig ut i ett rökfyllt trapphus. Det brukar alltid lösa sig med lite god vilja. Ibland finns det dessutom barn som kan tolka. Den här helheten gör att vi inte bara förebygger bränder, utan även att vi bygger en relation till räddningstjänsten med målgrupper vi ibland har lite svårare nå, säger Frederik Ferm.

Engelska funkar fint

Han får fog för det han säger redan under ett av de första besöken. En ung kvinna öppnar och blir till en början något förvånad över att det står tre brandmän i trapphuset och vill prata ”fire safety”. Men snart blir hon både glad och tacksam. Hon pratar inte jättemycket svenska men engelska funkar betydligt bättre.

- Det var ju en brand här i närheten för en tid sedan, så jag är verkligen tacksam över att ni kommer hit, säger hon till brandman Lars Rundh.

Han står på en stege och monterar upp en brandvarnare i hallen, då en sådan saknades i lägenheten. Därefter är det dags för ett litet men livsviktigt ”quiz”. Vet lägenhetsinnehavaren vad hen ska göra om det börjar brinna i den egna lägenheten? Eller i grannens? Eller på spisen? Brandmännen är noga med att följa upp svaren och se till så att alla i lägenheten har koll på det mest grundläggande kunskaperna.

En del boende väljer att mest lyssna. Andra ställer en mängd frågor kring brandsäkerhet.

- Jag har länge funderat på att köpa en pulversläckare. Måste man ha något slags tillstånd för det?, frågor en yngre.

- Tillstånd? Tvärtom. Vi VILL att du ska köpa en pulversläckare på minst sex kilo, säger Frederik Ferm.

Identifierar risker

En småbarnsmamma är nyfiken på vad som gäller för barnvagnar i trapphuset. De hör inte hemma där, förklarar Lars Davidsson. Det handlar både om brandsäkerhet och framkomlighet under en eventuell utryckning.

- Ett mervärde med hembesöken är att vi kan identifiera olika brister eller tveksamsamheter i samband våra hembesök, som till exempel barnvagnar som är i vägen i trapphuset. Detta kan vi anmäla till vår förebyggandeavdelning som sedan kan gå vidare med ärendet, till exempel genom att kontakta hyresvärden, förklarar Lars Davidsson, som är nöjd med kvällens hembesök.

- Jag kände att vi nådde fram med vår kunskap. Det är glädjande att människor tar sig tiden att prata med oss, trots att vi en del fall ringer på mitt under kvällsmaten. Dessutom monterade vi tre brandvarnare. Det innebär att tre hem radikalt har förbättrat sin brandsäkerhet, avslutar han.

Fakta om hembesök

Efter en insats i en bostad kan Räddningstjänsten Skåne Nordväst göra hembesök hos bostäder i närheten. Hur många hembesök som görs bestäms av hur stor eller allvarlig branden var.

Med sig har brandmännen informationsmaterial, och fokus ligger på de viktigaste budskapen, som till exempel att varje hem ska ha minst en brandvarnare, att aldrig gå ut i ett rökfyllt trapphus och att stänga inne branden. Självklart ges det även möjlighet att ställa frågor till brandmännen.

Brandmännen lämnar inget hem utan att en fungerande brandvarnare är uppsatt och har alltid med sig tjänste-id.

Det finns goda erfarenheter av hembesök, bland annat från London och andra delar av Storbritannien.

Vi är räddningstjänsten i Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. Vår vision: Olyckorna ska vara få och små! 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera