Ryktet om kontanternas död är överdrivet

Att användningen av kontanter minskar är ett obestridligt faktum. Ändå använder största delen av finländarna kontanter åtminstone då och då. Sparbankens enkät tog 30.6–15.8.2016 reda på hur man använder kontanter. Enkäten fick 3 959 svar.

För överraskande situationer

Två av tre finländare (65,4 %) behöver kontanter för att vara beredda på överraskande situationer. Dessutom säger över hälften (56,3 %) av dem som svarat att de använder kontanter på loppmarknader, basarer eller idrotts- och hobbyföreningarnas bufféer. Ca två av fem använder kontanter till sina dagliga inköp (42,0 %) och parkering (38,9 %).

Någon särskilt tjock plånbok bär man inte med sig. Tre av fem (58,1 %) av dem som svarade hade i allmänhet under 50 euro i plånboken, var tredje (32,5 %) under 25 euro. Var femte hade en lite tjockare plånbok – 18,8 procent hade över 100 euro. Lite mera kontanter än andra hade pensionärerna.

Minst kontanter höll sig under 25-åriga unga och studerande med. Av dem som var under 25 hade tre av fem (59,5) i allmänhet mindre än 25 euro på sig. Inte heller 25–39-åringarna bar på några tjocka buntar och fyra procent av dem använde knappt alls kontanter.

Av dem som svarade använde 3,4 procent i praktiken inte alls kontanter. I huvudstadsregionen var siffran betydligt högre (7,6 %). För att betala räkningar behöver längre endast 0,7 procent kontanter. En och en halv procent sade att de aldrig har några kontanter i fickan.

Kontanter tas fortfarande ut i automater – nya seder vinner mark

Automatnätet har krympt i Finland och användandet av Otto.-automaterna har minskat med en tredjedel på tio år. Den ökade användningen av mobilbanken och betalkort har minskat kontanternas betydelse ytterligare. Samtidigt har kontaktlös betalning snabbt blivit vanligare: år 2015 skedde en tiodubbling jämfört med året innan. I de övriga nordiska länderna har man kommit ännu längre – t.ex. har danska klädbutiker, bensinstationer och restauranger inte längre någon skyldighet att ta emot kontanter.

Innan kontanterna helt kan försvinna behövs ändå stora förändringar och innovationer i den digitala betalningen.

Fastän användningen av kontanter alltså minskar blir nya sätt att ta ut pengar i kioskens eller butikens kassa, på posten eller servicestationer allmännare.

Av dem som besvarade Sparbankens enkät tar nio av tio ut kontanter i bankautomat (89,9 %). I bankerna tog 12,1 procent ut pengar och i butiken, servicestatinen, kiosken eller motsvarande fem procent (4,9 %). Sex procent (5,8 %) sade att de inte just tar ut pengar: av studerandena och de som bor i huvudstadsregionen sade 11,2 procent det, men av pensionärerna bara 2,3 procent.

I banken är det oftast pensionärer (16,2 %) som tar ut pengar, av de studerande var det bara var tjugonde (4,9 %) som gjorde det.

Var tredje (33,5 %) tog på en gång ut över 100 euro och var tionde (9,8 %) under 30 euro.

Ryktet om kontanternas snabba död är överdrivet

På kontanterna snabba död tror man inte. En stor majoritet (65,7 %) av dem som svarade tror nämligen att kontanter behövs ännu om fem år. Olika grupper såg förvisso olika på saken: av pensionärerna trodde 68,7 procent, men av studenterna tio procentenheter färre (57,8 %) att kontanter behövs ännu om fem år.

Geografiskt trodde man i Mellersta Finland mest (70,2 %) att kontanterna blir kvar och i huvudstadsregionen minst (60,1 %).

Av alla som svarade ansåg få (4,4 %) att kontanter inte längre behövs om fem år. Av unga under 25 år trodde 8,4 procent, av unga vuxna mellan 25 och 39 trodde 7,9 procent och av dem som bor i huvudstadsregionen 7,7 procent att kontanterna kommer att försvinna snabbt.

Av dem som svarade trodde 6,4 procent att kontanter används ännu om fem år men inte längre om tio år.

Var fjärde (23,4 %) kan inte bedöma om man i Finland kommer att behöva kontanter ännu om fem år.

Virtuell valuta ovanligt

Av dem som svarade hade 1,6 procent använt virtuell valuta, t.ex. bitcoin. De flesta var unga män under 25: av dem hade var tionde (10,3 %) använt virtuell valuta. Också studerande (5,0 %), folk i huvudstadsregionen (3,8 %) och män (2,6 %) använde oftare virtuell valuta än genomsnittet – av pensionärerna hade bara 0,2 procent använt virtuell valuta.

Män har mera kontanter, kvinnor går på loppis

När man ser på skillnader mellan könen märker man att männen bär mera pengar på sig. Av männen hade flera än varannan (53,4 %) över 50 euro i plånboken, men av kvinnorna bara var tredje (31,3 %). Kvinnorna tar också ut mindre summor.

Nästan hälften av männen (49,1 %) använder kontanter framför allt för de dagliga uppköpen, av kvinnorna klart färre (39 %). Kvinnorna gynnar däremot i sin användning av kontanter loppmarknader, basarer och idrottsföreningens bufféer (63,4 %), när 48,4 procent av männen gör det.

Särskilt unga män under 25 år ville vara beredda på överraskande situationer (89,8 %). Av dem behövde färre än andra (27,0 %) kontanter till exempel för parkering, när genomsnittet bland alla som svarade var 39 procent.