Ur Samhällsbyggaren: Drömmen om drönarna - hur kan de effektivisera samhällsbyggandet?

Vilken position kan Sverige ta som en attraktiv nation för utveckling av drönartjänster och vilka är de största användningsområdena idag och vilka kommer här näst? Nyligen samlades aktörerna inom drönarvärlden för att sprida kunskap om drönarnas potential och diskutera de regelverk som reglerar drönarteknikens användning.

Vi kan inte flyga men med en drönarens kamera kan vi nå upp högt upp och får överblick. Drönaren är vår förlängda arm som kommer fram snabbt i täta städer eller kan gena i väglöst land. Drönarna kittlar vår fantasi och kreativitet. Med drönarna blir vi nyskapande och drönaren är en symbol för en ny tid med nya lösningar för båda gamla och nya problem.

Drönare kommer att användas för många olika civila och kommersiella ändamål. Filmning, fotografering, inspektion, bevakning, mätning och datainsamling är mogna användningsområden redan idag. Flygfoto används vid byggen, i geografiska informationssystem och vid hantering av naturtillgångar. Det finns uppenbara tillämpningar vid inspektioner och transporter där drönare kan spela en viktig roll och det kommer tillämpningar som vi i dag inte kan förutse.

Just datainsamling och mätning är områden där drönartekniken kan bidra till att effektivisera processer i samhällsbyggandet. Intresseorganisationerna ULI Geoforum och BIM Alliance samlade nyligen aktörer inom drönarvärlden för att sprida kunskap om drönarnas potential och diskutera de regelverk som reglerar drönartekniken.

Konferensen hade medverkande från reglerande myndigheter som Datainspektionen, Transportstyrelsen och Lantmäteriet. Ett antal kommuner medverkade och berättade om hur de använder drönarteknik för konkreta arbetsuppgifter inom mätning och datainsamling inom samhällsbyggnadsområdet.

Medverkande företag berättade om drönarteknik som ett nytt instrument för mätuppdrag samt ny teknik för att kunna samla in data för att återskapa digitala 3D-modeller av stadsmiljö för t ex medborgardialog. Konferensen är ett årligt evenemang och vi planerar för en drönarkonferens även hösten 2016.

Drönartekniken – vem tar täten?

ULI Geoforum vill med denna artikel lyfta fram de möjligheter som drönartekniken nu bidrar med samt sätta fokus på faktum att Sverige behöver ha en agenda för att skapa förutsättningar för utvecklingen av drönartekniken. Genom medverkan från ett antal aktörer inom drönarområdet visar vi här de möjligheter som drönartekniken bidrar med samt lyfter fram olika aktörers syn på vad som ska göras!

Vilken position kan Sverige ta som en attraktiv nation för utveckling av drönartjänster?

Här några svar på vad Sverige ska göra för att bli världsledande i att ta tillvara drönarnas potential.

Rémi Vesvre, ledningsstrateg, Transportstyrelsen:
– Den största utmaningen med drönare är att integrera dem i luftrummet som redan används av andra flygfarkoster, och att samtidigt behålla den goda flygsäkerhet som råder i svenskt luftrum. Sen tror jag att drönarutvecklingen hänger mycket på att få allmänhetens acceptans och förtroende, de ska inte behöva vara oroliga för sin integritet och säkerhet. Detta är helt avgörande för hur framgångsrik branschen kommer att bli i Sverige. Forskning och utveckling behöver ett ”drönar-vänligt”-klimat, på samma sätt som det IT-vänliga-klimatet som rådde i Sverige under 90-talet.

– Det första som måste ske är en anpassning av luftrummet till drönarflygning. Transportstyrelsen arbetar både på nationell- och internationell nivå för att möjliggöra detta.

Och så här säger Fredrik Sand, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare om vad Sverige behöver göra.

– I Handelskammarens analys “Släpp fram drönarna” försökte vi belysa drönartjänster, främst i städer. Analysen visar att innan drönartjänster kan bli verklighet så behöver tekniken gå vidare för drönare, flygledning och mycket annat. I förlängningen är det dock lagar och regler som kommer att sätta gränserna för vad som är möjligt.

– Och i dagsläget är det riskfyllt att vänta på EU-reglering, något som dock är önskvärt på sikt.

Men man behöver utveckla de nationella reglerna så att tekniken och drönartjänsterna har gynnsamma förutsättningar. Sverige var tidigt ute, men reglerna riskerar att bli omsprungna – i första hand av den tekniska utvecklingen. I andra hand ser vi att regelverken blir en konkurrensfråga: “Vilket är det bästa landet att ta mina idéer, mitt kapital och min utveckling för drönartjänster”? Jag hoppas att svaret blir Sverige.

Scior Geomanagement AB är ett konsultföretag inom mätningsteknik som använder drönarteknik. Fredrik Landqvist som är vice VD på bolaget ger sin syn på vad som är ska göras för att Sverige ska ta täten

– Oavsett vilken bransch man tillhör så behöver man ta tillvara på de möjligheter som tekniken erbjuder och se nyttan för den egna verksamheten. Vidare anser jag att tekniska regelverk måste anpassas så att innovation och användandet av ny teknik främjas.

Om Fredrik Landqvist ska prioritera vad som ska göras först så är svaret

– Jag tycker att en översyn av regelverk och tillståndsgivning för drönarverksamheten bör ligga högt på dagordningen. Antalet drönare blir fler och fler och med det ökar också riskerna för övrig luftfart och tredje man.

Vad väntar i framtiden?

Vilka är de största användargrupperna idag och vilka kommer härnäst?

Rémi Vesvre på Transportstyrelsen ger sin syn på det:

– Att använda drönare för att kunna ta bilder och filmer är, och kommer att förbli, ett stor användningsområde. Vi kommer att se nya applikationer som till exempel inspektion av kraftledningar för skada eller inom bevakningsbranschen. Jag har svårt att se att leverans av produkter blir verklighet inom de kommande tio åren eftersom det innebär ”automatiska” flygningar utan pilot vilket är en ännu större utmaning att integrera i det befintliga luftrummet. Däremot kommer vi att se drönare användas av räddningstjänst, polis, sjöräddning och fjällräddning inom några år.

Ludvig Emgård är grundare av företaget Spotscale som skapar fotorealistiska 3D-byggnader med hjälp av drönarteknik. Ludvig siar in i framtiden och säger att

– Idag är fotografering/filmning för inspektion av tak samt fixed-wing flygning över större terränger och landområden de marknader som börjar bli etablerade. 3D-fotografering av komplexa byggnader med detaljerad dokumentation av fasader kommer att bli mer vanligt när marknaden mognat på fastighetssidan. Det kräver idag också duktiga och ansvarsfulla piloter som kan manövrera säkert i det urbana landskapet. De kommer dock också en dag då drönarna blir bättre på att själva undvika risker.

Slutligen – flygning med drönare utom synhåll

Många länder vill ta täten och vara platsen där innovatörer testar sina idéer och investerar kapital. Danmark har till exempel etablerat en drönarflygplats för test av drönare och för utbildning av drönarpiloter.

Sveriges framgång inom området kommer att kräva strukturerad satsning på forskning och utveckling och vi behöver jobba med skydd av integritet och säkerhet på nya sätt och med modernisering av regelverken.

Särskilt språnget till flygning med drönare som flyger utom synhåll är en milstolpe. Det kommer att innebära nya användningsområden som till exempel övervakning av stora områden och transporter. Att flyga drönare utom synhåll är dock en ny disciplin att mästra både teknologiskt och know-how samt lagstiftningsmässigt. Den som vill bli föregångare behöver mästra detta.

Text: Susanne Nellemann Ek, Vd på intresseorganisationen ULI Geoforum,

susanne.nellemann.ek@uli-geoforum.se