Charlotta Thureson Giberg är exploateringschefen i Huddinge som framgångsrikt har format den expansiva kommunen – och avdelningen hon leder. Nu kan hon titulera sig Årets samhällsbyggare 2021. – Det är roligt att få den uppmärksamheten för sina arbetsinsatser i vardagen, säger hon.
Samhällsbyggnadsdagarna 2020 - årets viktigaste samling för alla som är med och bygger framtidens samhälle.
Lägg en prenumeration på tidningen Samhällsbyggaren under granen i jul! Perfekt för den som vill fördjupa sig i samhällsbyggnadsfrågor, läsa expertartiklar samt hänga med i aktuella debatter. Utkommer fyra gånger per år. Mejla till info@samhallsbyggarna.org för att lägga en beställning!
Vi är stolta över att kunna presentera rekordmånga utställare och partners till Samhällsbyggnadsdagarna 2017!
Kom till #sbdagarna2017 och träffa folk från hela samhällsbyggnadsbranschen, lyssna på intressanta föredrag och möt vintern med nya intryck och ny kunskap- köp dina biljetter här!
Vi välkomnar Kristina Thimberg som ny medlem i Samhällsbyggarens Redaktionsråd Kristina Thimberg arbetar sedan 1,5 år tillbaka på Vesterlins & Co som konsult med framförallt fastighetsrättsliga uppdrag kopplade till fastighetsbildning på ett eller annat sätt. Kristina har ett förflutet som förrättningslantmätare inom statlig och kommunal lantmäterimyndighet samt som KLM-chef.
Vi välkomnar Helena Tellberg, Produktchef Partnering, Peab Anläggning Norden som ny medlem i Samhällsbyggarens Redaktionsråd
Premiär! Samhällsbyggnadssektorns ledande branschmagasin - nu även digital!
Vi välkomnar Helena Gibson Ek som ny medlem i Samhällsbyggarens Redaktionsråd
Bli medlem i Samhällsbyggarna – gratis medlemskap för studenter och doktorander! Nätverka på seminarier Delta i mentorsprogram Tidningen Samhällsbyggaren ingår Plus mycket mer!
Snart kommer nästa nummer av nya fina Samhällsbyggaren! Tidningen ingår i Samhällsbyggarnas medlemskap, men skickas även tillbeslutsfattare och andra aktörer i samhällsbyggnadssektorn. Missa inget nummer utan bli medlem nu! Nästa nummer är snyggare, tjockare och helt enkelt ännu bättre än tidigare! Snart blir tidningen även digital, för ännu bättre delning av artiklar! Håll utkik!
Tänk dig att en kommun planerar bygga en cykelväg längs en del av en väg, vilket medför markintrång i ett par bebyggda småhusfastigheter. I syfte att uppskatta fastigheternas markvärde gör du som värderare en ortsprissökning bland försäljningar av obebyggda småhusfastigheter. Sökningen resulterar i noll försäljningar inom området de senaste 10 åren. Hur går du rent praktiskt tillväga?
I en tid när bostadsbyggande återigen bara handlar om stora siffror finns det skäl att titta på hur andra gör för att få ett långsiktigt hållbart byggande – städer som framtiden vill och kan behålla. I Tyskland sprider sig konceptet att tillsammans med de blivande grannarna själv ta ansvar för att bygga ett hus. Resultatet är förbluffande. Varför tvekar vi i Sverige om att haka på?
Det har funnits framtidsforskare i alla år – redan i antiken. Experter som har siat om hur samhället och världen kommer att gestalta sig. Men blev det som de trodde? Nja, inte så ofta, menar historikern och vetenskapsjournalisten Henrik Höjer.
Många av de områden som bebyggs i våra städer måste först saneras från föroreningar. Den miljövinst som uppstår genom sanering ger samtidigt upphov till en betydande miljöbelastning då stora mängder jord ofta körs till deponier för att ersättas med rena jordar. Detta för med sig både stora utsläpp av växthusgaser och att naturresurser nyttjas som ersättningsmassor. Men med ett mer riskbaserat tänk
I Sverige försöker vi lösa bostadsbristen på traditionellt sätt –genom storskaligt byggande. Resultatet är att det går trögt. Det finns dock alternativ. Kanada, USA och Norge har alla gjort lyckade satsningar med att skapa fler bostäder i redan befintliga villaområden. Och nu finns liknande planer ocksåi Sverige. Enligt Boverket behöver det byggas 700 000 nya bostäder i Sverige till 2025.
Två av Västlänkens totalt åtta kilometer löper genom ”göteborgslera”. För att ta sig igenom den används ”cut-and-cover-teknik.” – Förenklat innebär det att vi gräver ned oss och gjuter en tunnel i betong. Det säger Ulf Angberg vid Teknikverket i Göteborg och kommunikationsansvarig för bygget av Västlänken.
Den alltmer eskalerande bostadsbristen samt det ackumulerade behovet av samhällsservice, som en följd av nybyggnationerna, har skapat en ökad acceptans för moduler med tillfälligt bygglov. Att ge tillfälliga bygglov har för många kommuner varit räddningen som löser de akuta behoven. Regina Kevius ifrågasätter hållbarheten med moduler och paviljonger.
Enligt Boverket behöver det byggas 700 000 nya bostäder i Sverige mellan 2012 och 2025. Det innebär att vi omgående behöver fördubbla den årliga bostadsproduktionen. För det krävs det investeringar, ändrade regler och framtidstro. Idag finns knappt en ledig lägenhet i hela landet.
Gör om. Och gör rätt. För Veidekkes Lennart Weiss är den svenska bostadsbristen inget mysterium. – Fel vägval har gjort nya bostäder mycket svåra att finansiera, säger han. Läs intrevjun med Lennart Weiss.
Future Position X i Gävle leder det tioåriga innovations- och forskningsprogrammet GeoLife Region. Målet är att göra Gävleregionen till ett internationellt centrum för utveckling och forskning inom det nya kunskapsområdet GeoHälsa. I spåren av detta hoppas man att nya företag ska utvecklas och växa samt generera nya arbetstillfällen och bidra till regionens och nationens tillväxt.