Virtuell "valuta"

Så fungerar virtuella ”valutor”

Blockchain (blockkedja) är den teknik som ligger till grund för den virtuella "valutan" Bitcoin. Den används som en publik huvudbok som visar alla transaktioner som någonsin genomförts. Alla personer som äger bitcoins måste först ladda ner huvudboken med all historik, vilket alltså betyder att alla som medverkar även kan kontrollera dess innehåll. Ett block är den aktuella delen av en blockkedja som visar de transaktioner som utförs just nu. När de har utförts sparas de som ett block i den permanenta databasen. De olika blocken länkar till varandra (som en kedja), i kronologisk ordning där varje block innehåller en del av det föregående blocket.

Nya pengar

För att gräva fram nya bitcoins har nätverket skapat ett belöningssystem som bygger på att frivilliga med sina datorer verifierar transaktioner och skapar nya pengar på samma gång. Sådana datorer kallas “gruvarbetare” – miners. Deras datorer arbetar dygnet runt med att lösa kryptografiska problem. När ett sådant krypto har knäckts så uppstår nya bitcoins till den som knäckte kryptot. Kryptoproblemen blir mer och mer komplicerade ju fler som deltar i processen och belöningen halveras med jämna mellanrum. Tillströmningen av nya Bitcoin går med tiden långsammare. Processen som skapar pengar är densamma som verifierar transaktioner och håller koll på hela utbudet av Bitcoin. Det är detta nätverk som säkerställer att en Bitcoin inte används för två betalningar, trots att “myntet” är digital information och därmed kan kopieras i oändlighet. Sex unika personer behöver verifiera en betalning.

Datakraften i Bitcoinsystemet är i dag omkring tusen gånger större än världens 500 kraftfullaste superdatorer, och kostnaden för att bygga en dominerande position skulle bli mycket hög. Tanken med virtuella "valutor" är att alla ska bidra med datakraft och bli belönade, men algoritmen i Bitcoin har visat sig kunna utföras mer effektivt av kraftfulla specialbyggda kretsar. En konsekvens av detta är att ett fåtal stora aktörer i dag bidrar med stora delar av datakraften i Bitcoinsystemet.

Att de virtuella "valutorna" inte kontrolleras centralt gör att de liknar kontanter, vilket är en anledning till att ”valutan” har använts i kriminella sammanhang. Kontrollen är dock större än med kontanter eftersom alla transaktioner i Bitcoinsystemet är synliga för alla som deltar i systemet. Transaktionerna sparas dessutom för all framtid i den så kallade blockkedjan, som finns i alla deltagande datorer.

Lång väntetid

Bitcoin har idag en begränsning på mellan fem till sju transaktioner per sekund och man har börjat slå i taket. Långa väntetider har uppstått under vissa perioder då trycket är som högst. När systemet inte hinner ikapp tar det lång tid att få sin transaktion accepterad och vissa transaktioner går inte igenom alls. När det blir trångt om plats i systemet höjs dessutom avgiften för att få sin transaktion prioriterad.

Hittills är Bitcoinbranschen oense om hur en lösning på kapacitetsproblemet ska se ut. Det finns två huvudspår när det gäller teknisk lösning. Diskussionen mellan falangerna som går under namnen Core och Classic har pågått i över ett år. Falangen som kallas Classic vill öka kapaciteten i Bitcoin genom att öka storleken på varje block i Blockkedjan från en megabyte till två så att fler transaktioner ryms. Det motsätter sig anhängarna av Core som menar att det skulle kräva mer hårddiskutrymme och beräkningskapacitet och därför gå emot principerna om att Bitcoin ska vara en decentraliserad ”valuta”.

En av de framstående utvecklarna av Bitcoin Mike Hearn ville öka storleken på varje block. Han möttes av stor skepsis bland de övriga utvecklarna, vilket ledde till att han sade upp sig från Bitcoinverksamheten och menar att ”valutan” numera är dömd att misslyckas.

Fördelar kryptovalutor

• Låga transaktionsavgifter.
• Transaktioner kan inte upphävas, till skillnad från korttransaktioner och överföringar med Paypal, som kontrolleras av en central aktör.
• Systemet är helt öppet i den meningen att alla transaktioner är offentliga
• Det räcker att äga en mobiltelefon (Inga bankkonton, kontanter eller kontokort behövs)

Nackdelar

• Bristande säkerhet för användarna - Flera tjänster för lagring och växling av bitcoin har stängts under oklara omständigheter och användarnas innehav har försvunnit.
• Kraschar din hårddisk och du inte har gjort backup är alla Bitcoin borta, för gott.
• Ingen insättningsgaranti
• När Bitcoin väl har stulits är de i princip omöjliga att spåra. Detta eftersom ”valutan” är utformad för att överföringar ska kunna hållas både anonyma och ospårbara.
• Idag behöver man ha specialbyggda datorer för att det ska löna sig att gräva nya Bitcoins.

Risker

• Den som kontrollerar över hälften av datakraften i Bitcoin-nätverket kan använda sina bitcoin flera gånger, och fritt skapa obegränsat med egna Bitcoin (genom att ta över blockkedje-flödet)
• Kursen på ”valutan” har hoppat kraftigt
• På ekobrottsmyndigheten är man orolig för ökad penningtvätt.

Intressegrupper

• Libertarianer som vill minska makten hos banker och stater
• Individer som vill se ett effektivare pengaflöde
• Entreprenörer som ser möjligheter att underlätta internationell handel.
• Kriminella, men de är inte längre så intresserade av Bitcoin, då den har så många ögon på sig