Kalmar och Kronoberg bäst på service inom vården!

I en artikel i Svenska Dagbladet den 21/7 presenteras en topplista över hur bra vården fungerar i Sveriges olika landsting. Det ges inte så mycket information om nivåer på det index som SKL skapat. Endast en rangordning och där Halland hamnar högst! Enligt en forskare så lades grunden för denna placering redan på 1800-talet och berodde på att beflkningen bland annat åt mer fisk. Politikerna å sin sida hävdar förstås att det är deras förtjänst och resultatet av beslut under de senaste mandatperioderna. Hela artikeln fokuserar på Halland och varför de ligger i topp. I det index som tas fram ingår medicinska faktorer till övervägande del (60%), tillgänglighet med korta vårdköer och snabba utryckningar (20%) och patienterfarenheter (20%). Istället för att enbart fokusera på Halland hade det varit intressant med en liten analys av varför det är så stora skillnader i placering för vissa landsting. Stora förändringar på mycket kort tid dessutom!

På bara två år har Uppsala gått från en sjätteplats till tjugondeplatsen och nästjumbo! Skåne har dalat från en tolfteplats till sämsta landsting på bara två år. Mer positivt är det för de som är bosatta i Västmanland. Efter att ha varit prenumererat på en sistaplats 2011 och 2012 har detta landsting tagit ett enormt kliv till en sjundeplats på bara ett år. Frågan är då vilka av de faktorer som ingår i indexet som har förändrats! Är det dödligheten som minskat, har köerna försvunnit eller är det patienterna som är mer nöjda? Om det är livslängden som är förklaringen får nog forskaren, som hävdar att det är saker som inträffade redan på 1800-talet, tänka om.

I ServiceScore mäter vi inte grundkvaliteten. De som bedömer sjukvården i sitt landsting får helt enkelt betygsätta servicenivån. Allt det där som sker runt om kring själva grundtjänsten, hur man blir bemött, hur man får information eller på vilket sätt hjälp eller stöd ges om man har problem eller frågor.  I de mätningar som SKL använder sig av ligger den så kallade patientnöjdheten mycket högt. Vi får dock endast information om Halland där 85% av patienterna sägs vara nöjda. ServiceScore visar på betydligt lägre nöjdhet med servicen och en siffra klart under godkänt på endast 46,3!

Varför denna skillnad?

Vården är något som berör alla och inte enbart den enskilde patienten som fått hjälp eller behandling. Att bedöma kvalitet och uppfattning om hur man blir bemött och enbart fråga patienterna är ett stort misstag och ett direkt fel. I varje fall om man vill få ett rättvisande resultat. Anledningen till detta är att patienterna själva, till övervägande del ofta äldre personer, självklart känner tacksamhet till vården. Vem skulle inte göra det? I de allra flesta fall får patienterna hjälp. De som helt glöms bort är de anhöriga som även de har eller får en bild av vården när någon när eller kär blir sjuk och behöver hjälp. Anhöriga som finns med i väntsalen, anhöriga som väntar på att få information, anhöriga som ser hur patienten behandlas, anhöriga som ser hur patienten informeras, anhöriga som hör av sig för att ställa frågor, anhöriga som ser mer än enbart ingrepp eller behandling.

I ServiceScore får även anhöriga tycka till och därför blir bilden en helt annan än om vi enbart avgränsar oss till att överräcka enkäter till patienterna som ska resa hem efter sitt besök. Man kan förstås ställa sig frågan om det överhuvdtaget är viktigt att vården bryr sig om vad de anhöriga tycker. Grundsynen i ServiceScore och detta arbetssätt är att alla måste inkluderas i servicearbetet!

Halland hamnar högt, på en femteplats, även i ServiceScore 2014. Även Kalmar, Kronoberg och Jönköping för högre betyg i ServiceScore. Men det finns också skillnader mellan mätningarna. Västmanland som hamnar högt i SKLs ranking hamnar långt ner i ServiceScore och Uppsala som ligger näst sist i SKLs mätning placerar sig på en sjundeplats i ServiceScore.

ServiceScore avslöjar vidare att personer med högre inkomst och högre utbildning tycker att de får bättre service i landstingsvården. Det finns inga skillnader mellan hur män och kvinnor tycker men de yngsta och de äldsta ger högre betyg.