Pressmeddelande -
Sköldkörtelsjukdom sätter spår i hjärnan
Varje år drabbas cirka 2100 personer, främst kvinnor, av Graves sjukdom - en autoimmun sjukdom som ger förhöjda värden av sköldkörtelhormoner. Upp till en tredjedel av patienterna lever även efter normalisering av sköldkörtelhormonnivåer med påverkan i vardagen som oförmåga att hålla många bollar i luften, trötthet, minnesproblem och stresskänslighet. Forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bedriver just nu forskning som ska visa hur hjärnan drabbas hos kvinnor med Graves.
Jennifer Jaffa Williams fick sin diagnos för fyra år sedan och har fortfarande kvarstående utmaningar som hon önskar att hon kunde få hjälp med.
– Sjukvården släpper en som en het potatis när det inte finns mer läkemedel att ge. Vi måste få läkarna att gå mer på måendet, och att lyssna på patienterna. För hur det än är så känner man sin egen kropp, och man vet om det är något som inte stämmer.
Än idag sitter sviterna efter sjukdomen i och påverkar Jennifers liv mycket. Minsta lilla stress, påfrestning eller dålig sömn gör att hon börjar glömma saker och blir fysiskt sjuk med hjärtklappning och skakningar. Det är ett stort problem i hennes vardag med allt som ska hållas reda på och orkas med när man har jobb och familj.
Forskning vid Sahlgrenska
Helena Filipsson Nyström, universitetssjukhusöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset och docent vi Sahlgrenska Akademin, och hennes forskargrupp arbetar just nu för att ta reda på med om hur Graves påverkar hjärnan. De ser ett behov av att kartlägga vad som händer i hjärnan vid Graves för att komma vidare när det gäller att utforma specifika behandlingar.
Forskningen innefattar magnetkameraundersökning för att mäta volymen av centrala delar och blodflödesmätning över pannloberna, men även psykologiska undersökningar som livskvalitetuppskattningar. Förutom patienter ingår även en kontrollgrupp för att kunna jämföra patienternas resultat med friska personer.
-Vi vet inte varför vissa får kvarstående problem och andra inte. Kanske handlar det om en genetisk sårbarhet eller något i autoimmuniteten. Det finns också forskning som visar att psykiska sjukdomar är vanligare hos de som får Graves, både före och efter diagnos, säger Helena Filipsson Nyström.
Helenas forskargrupp har presenterat preliminära resultat från sin studie, Cogthy-studien på en konferens för forskning om sköldkörtelsjukdomar och planerar att publicera resultat från studien senare i år och även nästa år.
I framtiden hoppas Helena att de med stöd av forskningen ska kunna erbjuda en behandling för problemen, men det är mycket forskning som återstår innan dess.
Ämnen
Ökad kunskap – Individanpassad vård – Friskt liv för alla med sköldkörtelsjukdom, det är Sköldkörtelförbundets motto. Sköldkörtelförbundet är Sveriges största organisation för personer med sköldkörtelsjukdom och som aktivt arbetar för bästa möjliga hälsa hos sköldkörtelpatienter och för att alla ska ha rätt till en individanpassad vård, i enlighet med Sveriges Patientlag (2014:821).
Sköldkörtelföreningen har funnits sedan 1993 och blev 2017 Sköldkörtelförbundet, som är en ideell organisation för personer med sköldkörtelsjukdom, anhöriga, andra närstående samt de som vill stödja förbundets mål och syfte. Förbundet har cirka 6000 medlemmar. De senaste fyra åren har antalet medlemmar mer än trefaldigats.
Sköldkörtelförbundet verkar för förbättrad diagnostik, vård och behandling av sköldkörtelsjukdomar. Vi sprider kunskap, gör undersökningar, skriver pressmeddelanden, debattartiklar, anordnar föreläsningar och den årligen återkommande Sköldkörteldagen för att uppmärksamma Internationella sköldkörteldagen.
Genom kontakter och möten med politiker, myndigheter, vårdgivare, läkemedelsbolag och intresseorganisationer, i och utanför Sverige, arbetar vi för att skapa ett organiserat samarbete på bred front och därmed påverka vården till det bättre. Vi anser att forskning är vägen framåt för att utveckla såväl diagnostik som behandling av sköldkörtelsjukdom.
