Därför påverkas spårtrafiken av löv på spåren

Vad kan lite löv på spåren göra? Ganska mycket, om du frågar förarna i SL:s spårtrafik, framför allt på Gröna linjen. Trots krav på att hålla tidtabellen måste de dra ner farten om tåget riskerar att glida vid inbromsning på stationen.

När hösten kommer och löven faller är det många SL-resenärer som frustreras över fenomenet spårhalka, att tåget saktar in för att löv har lagt sig på spåren. De är inte ensamma. För förarna är det frustrerande. De känner med resenärerna som blir försenade, men måste sätta säkerheten först i alla lägen.

Så här förklarar Fredrik Cavalli-Björkman, trafikdirektör på SL, vad lövhalka egentligen är:

– De fuktiga löven klistrar sig fast på spåren. När tåg efter tåg passerar mosas löven ner till en massa, hal som såpa. Det säger sig självt att det leder till att föraren måste sänka hastigheten – för att undvika att tåget glider vid inbromsning.

Speciellt på tunnelbanans gröna linje är det ett problem, eftersom den har flest utomhusstationer och många backar. Backarna beror på att systemet är byggt så för att återvinna energi och slita mindre på bromsarna. Tågen får skjuts ut från stationen och bromsas upp när de ska in på stationerna – en genialisk idé för miljön men som just vid lövhalka gör att tågen kan ha lite extra svårt vid acceleration eller inbromsning.

– Självklart gör vi vad vi kan för att förbereda till exempel tunnelbanans spår inför hösten: Vi tar bort träd, buskar och sly från området kring spåren för att undvika att grenar och löv faller ner på rälsen. Smuts, som avgaspartiklar och olja, tvättas bort för att löven inte ska fastna på rälsen. Allt detta sker nattetid för att inte störa trafiken, säger Fredrik Cavalli-Björkman.

För att läsa av väderförhållandena och anpassa tunnelbanetrafiken finns även tre väderstationer längs banorna. De samlar in fakta om luft- och rälstemperatur, luftfuktighet och lövfällning.

Fakta – Det här gör SL för att minska problemet med lövhalka

• Träd, buskar och sly tas bort från området kring spåren.

• Smuts och olja tvättas bort så att löv inte ska fastna på rälsen.

• Fakta om luft- och rälstemperatur, luftfuktighet och lövfällning samlas in, så att trafiken kan anpassas efter väderförhållandena.

• Beredskapen höjs för underhåll av tågen.

Fakta – Det här är lövhalka

• Halka på grund av löv och fukt i luften innebär problem för delar av spårtrafiken.
• Om hjulen glider på spåren vid inbromsningar och starter kan det leda till skador på hjulen och rälsen.
• När löv som fallit på spåren körs över upprepade gånger av de tunga vagnarna, mals löven ner och blir som en massa när det blandas med vatten eller fukt.
• Spåren blir såphala och bromssträckan längre, så förarna måste av säkerhetsskäl köra långsammare. Det skapar ibland förseningar.
• Även väta, till exempel duggregn, är ett problem. Vid temperaturer mellan noll och fem grader förändras vattnets förmåga att rinna av eftersom vattendropparna blir mer trögflytande.
• Tunnelbanan drabbas mest av spårhalka eftersom många stationer ligger så till att inbromsning och acceleration vid start görs i backar. Mest drabbas Gröna linjen som har flest stationer utomhus.
• Även Saltsjöbanan och Roslagsbanan drabbas av hala spår, medan det i spårvagns- och pendeltågstrafiken är mindre vanligt med spårhalka.