”Avloppsskulden” fortsätter växa – lagändring dröjer

Under förra året åtgärdades cirka 16 000 små avlopp i Sverige. En hög siffra kan tyckas – men ändå drygt 20 000 för få, sett till behovet. Regeringen har flertalet gånger skjutit upp frågan gällande förslaget om obligatoriska avloppsdeklarationer, som skulle kunna höja åtgärdstakten – och i förlängningen rädda vårt dricksvatten och våra insjöar.

– Föroreningar som orsakas av utsläpp från små avlopp är allvarliga och långt ifrån ovanliga. Därför måste fler fastighetsägare åtgärda sina uttjänta avlopp. Obligatoriska avloppsdeklarationer skulle hjälpa både kommuner och fastighetsägare att få bättre koll på avloppen och deras skick, säger Caroline Harrå, branschutvecklare inom VA och Små Avlopp hos VVS-Fabrikanterna.

Dåligt fungerande avlopp innebär risker för övergödning och smittspridning i sjöar och vattendrag. Det, i sin tur, innebär att dricksvattnet hotas, kvaliteten på badvattnet blir sämre – och den biologiska mångfalden går en osäker framtid till mötes.

SKULDEN OCH RISKERNA ÖKAR

En modern avloppsanläggning för ett så kallat enskilt avlopp håller normalt i cirka 20 år. Det innebär att cirka 36 000 av Sveriges totalt 720 000 små avlopp behöver åtgärdas varje år, för att åtgärdstakten ska kunna anses som tillräckligt hög.

Men enligt den årliga enkäten från VVS-Fabrikanterna har antalet åtgärdade avlopp legat i snitt runt endast 20 000 per år, under de senaste fem åren. Således växer vår nationella ”avloppsskuld” år för år, och därmed ökar även riskerna för övergödning och smittspridning i våra sjöar och vattendrag. Med andra ord var åtgärdstakten under 2021 cirka 2,3 procent. En hållbar åtgärdstakt som förhindrar att "skulden" växer behöva ligga på mer än det dubbla - runt 5 procent.

240 000 OLAGLIGA AVLOPP

Redan 2018 föreslog en statlig utredning införandet av avloppsdeklarationer, vilket skulle innebära att alla avlopp som inte är kopplade till kommunens reningsverk ska undersökas av en oberoende aktör vart sjunde år. Med andra ord en återkommande besiktning, ett externt rättesnöre för kommuner och fastighetsägare att förhålla sig till och ta hjälp av.

Den 22 juni beslutade riksdagen att rösta igenom propositionen Vägar till hållbara vattentjänster vilket är glädjande. Men riksdagen röstade samtidigt ner förslaget om obligatoriska avloppskontroller. Det är ett stort steg bakåt i utvecklingen. VVS-Fabrikanternas medlemmar vill nu uppmana nästa regering att våga ta tag i det här problemet. Ett så stort antal olagliga avlopp borde inte få vara i drift utan en enda kontrollinstans som säkerställer funktion.

– Det är frustrerande. Gång på gång skjuter regeringen upp möjligheten att skapa ordning bland de små avloppen, och hjälpa till att säkra en god kvalitet på vårt dricksvatten och sjövattnet vi badar i. Nu har vi i stället 240 000 små avlopp i Sverige som har varit olagliga i över 50 år, säger Caroline Harrå.

FAKTA

Råd till dig som fastighetsägare

1. Ta reda på vad du har för avloppsanläggning. Om du har enskilt avlopp har du som fastighetsägare själv ansvar för att reningen håller en tillräckligt hög standard.

2. Om du misstänker att standarden inte är tillräcklig, ta kontakt med kommunen och fråga vilken skyddsnivå som gäller för din fastighet.

3. Om du behöver åtgärda ditt avlopp, ta kontakt med en entreprenör och ansök om lov hos kommunen för att åtgärda avloppet. Genom att föregå kommunens inspektion slipper du tillsynsavgiften.

Fakta om små avlopp i Sverige

I Sverige finns 950 000 fastigheter med avlopp som inte är anslutna till kommunernas avloppsnät. Av dessa är 720 000 wc-avlopp. Enligt Havs- och vattenmyndigheten saknar 240 000 av dessa annan rening än slamavskiljning, och har därmed varit olagliga ända sedan 1969.

En modern avloppsanläggning har en teknisk livslängd på cirka 20 år. Därmed behöver minst fem procent av anläggningarna – det vill säga 36 000 – åtgärdas varje år, för att tillräckligt många ska vara i gott skick.