Skenande ”avloppsskuld” hotar vatten och sjöar i Västerbottens län

”Många svenska sjöar och vattendrag lider av föroreningar, ofta orsakade av utsläpp från små avlopp. Obligatoriska avloppsdeklarationer skulle vara ett steg i en säkrare och mer hållbar riktning. Men tyvärr drar regeringen fötterna efter sig”, skriver VVS-Fabrikanterna.

Det är väl känt att dåligt fungerande avlopp orsakar övergödning och riskerar att sprida smittämnen till närliggande sjöar och vattendrag. För att minska påverkan från orenat avloppsvatten måste fler fastighetsägare ta ansvar för sina avloppsystem och se till att de uppfyller kvalitetskraven.

Tyvärr känner många fastighetsägare inte ens till att deras avlopp är undermåligt, trots att de enligt lag är ansvariga för att avloppet fungerar, underhålls och inte orsakar några utsläpp. Det är därmed inte ovanligt att små avlopp missköts – och att fastighetsägarna, ofta ovetandes, bryter mot lagen.

I Västerbottens län finns det 32994 avlopp som inte är anslutna till de kommunala VA-näten. En enskild avloppsanläggning håller i cirka 20 år, vilket betyder att 1650 avlopp skulle behöva åtgärdas varje år för att hålla åtgärdstakten i schack.

Under 2021 åtgärdades 429 enskilda avlopp i Västerbottens län vilket innebär en åtgärdstakt i Västerbottens län på cirka 1,3 procent.

Antalet bristfälliga – och direkt miljöhotande – avlopp växer alltså för varje år i Sverige.

Varje enskild kommun ansvarar för tillsynen av små avlopp, men trots detta visar vår enkät att åtgärdstaken sjunker samtidigt som behovet stiger. Åtgärdstakten i Sverige låg under 2021 på cirka 2,3 procent, men den behöver vara mer än dubbelt så hög för att inte skulden ska fortsätta växa. Det finns dock en lösning: Obligatoriska avloppsdeklarationer, där små avlopp besiktigas av en oberoende part vart sjunde år, skulle hjälpa både kommuner och fastighetsägare att få bättre ordning.

Återhämtningstiden i miljön är lång. Effekterna av arbetet med att minska övergödningen tar tid, och försvåras av klimatförändringarna. Därför är det oroande att så lite har hänt och att åtgärdstakten inte ökar.

Det är nu dags att regeringen agerar. Varken vi eller vårt dricksvatten – våra sjöar, marker eller vattendrag – har råd att vänta längre.