Sverige kan öka produktiviteten genom att använda forskning, utveckling och innovationer i andra länder – men bara om vi håller ekonomin öppen och samtidigt ökar kompetensen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Det visar en ny SNS-rapport av Harry Flam. Regeringens STEM-strategi från 2025 är enligt rapporten otillräcklig för att ta igen försprånget till jämförbara länder.
Hur kan forskning göra verklig skillnad i samhället? Det är frågan som står i centrum för SNS-priset. Utmärkelsen hyllar yngre forskare som inte bara producerar ny kunskap, utan också gör den tillgänglig och användbar för beslutsfattare och samhällsaktörer. Under hösten och vintern håller vardera finalist en föreläsning om sin forskning hos SNS. Media inbjuds att närvara.
Trots att omkring hälften av Sveriges väljare har ett arbetaryrke hade bara strax över var tionde riksdagsledamot detsamma innan de blev heltidspolitiker. Historiskt har andelen politiker med ett arbetaryrke varit störst inom Socialdemokraterna, men på senare år har Sverigedemokraterna blivit det parti med högst andel. Det visar en ny rapport i serien SNS Analys.
I Sverige är samarbeten mellan företag och universitet en viktig drivkraft för samhällsutveckling och kommersiellt lovande innovationer. Men bristande kommunikation kring juridiska frågor och otydlighet från ledningshåll riskerar att stoppa viktiga projekt och därmed bromsa Sveriges innovationskraft, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
SNS-priset 2025 öppnar nomineringar för unga forskare som omsätter sina forskningsresultat i praktisk nytta för samhället. Med en prissumma på 200 000 kronor uppmärksammas forskare som kopplar vetenskap till praktisk nytta. Nomineringar pågår till den 3 mars 2025. Juryn består av representanter från näringsliv, akademi, förvaltning och media.
Att få barn medför betydande negativa konsekvenser för kvinnor inom den akademiska världen. Det står i stark kontrast till deras manliga kollegor, som inte påverkas nämnvärt av föräldraskap. Tvärtom fortsätter nyblivna pappor att publicera i allt högre takt, konstaterar forskaren Olof Ejermo i en ny SNS-rapport. Det här medför en risk för att kvinnor avslutar sin karriär i förtid och att forskarta
Med 1977 års högskolereform fick Sverige regionala högskolor. Det bidrog till att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier, skriver fyra forskare i en ny SNS-rapport.
1977 genomfördes en högskolereform i Sverige som förändrade den högre utbildningen i grunden. Tolv nya, regionala högskolor inträttades och de politiska ambitionerna var stora. Reformen skulle bland annat få fler fr
Med nya universitet och högskolor har fler fått tillgång till högre utbildning. Men villkoren vid olika lärosäten kan skilja sig åt väsentligt för både lärare och studenter, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Den högre utbildningssektorn har förändrats i grunden sedan mitten av 1990-talet. Trenden har gått från elituniversitet för ett fåtal till massuniversitet för många fler. Men läros
Arbetet med att utveckla högkolepolitiken går trögt. Ökade resuser till lärosäten har inte kunnat omsättas i högre kvalitet på utbildning och forskning, skriver Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger i en ny SNS-rapport.
Samhället går mot uthållighet – socialt, ekonomiskt och ekologiskt – men högskolepolitiken hänger inte med. Flera faktorer har hindrat förändring på senare år, skriver Mats Benn
Studenternas egna önskemål och arbetsmarknadens behov bör få större påverkan på utbudet av högre utbildning. Det skriver forskaren Mats Bergman i en ny SNS-rapport.
Sedan början av 1990-talet styr universitet och högskolor huvudsakligen själva över antalet platser på utbildningarna. Politiker påverkar främst utbudet indirekt via lärosätenas anslag. Så bör det förbli, menar Mats Bergman i en SNS
Lärarlönerna har förbättrats sedan förstelärarreformen. Dessutom har skolor som infört förstelärartjänster fått minskad personalomsättning och en bättre lärarsammansättning, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Hösten 2013 genomfördes en reform med karriärssteg för lärare. Det gjordes för att öka lönespridningen, ge yrkesskickliga pedagoger möjlighet att avancera och göra läraryrket med at
Mer och mer av de statliga pengarna till forskning fördelas via forskningsråd och myndigheter. Allt oftare ställer de också särskilda krav för att ge finansiering. Detta kan missgynna forskningen, skriver nationalekonomen Roger Svensson i en ny SNS-rapport.
Under de senaste tjugo åren har en växande andel av de offentliga forskningsanslagen fördelats via forskningsråd och myndigheter. Det har o
Lärosätens resurser är avgörande för hur mycket deras anställda forskare producerar. Dessutom publicerar utlandsfödda forskare mer än svenskfödda och manliga mer än kvinnliga, skriver Olof Ejermo och Yotam Sofer i en ny SNS-rapport.
Den vetenskapliga produktionen ökar kraftigt när lärosäten omvandlas från högskolor till universitet. Det visar Olof Ejermo och Yotam Sofer i sin nya SNS-rapport Ve
Att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux har varit lönsamt även för äldre personer med arbetslivserfarenhet. Än mer lönsamt kan det bli med nya omställningsstudiestödet, skriver forskaren Linn Karlsson i en ny SNS-rapport.
I oktober infördes en ny form av studiestöd, omställningsstudiestödet. Det ska underlätta för yrkesverksamma att vidareutbilda sig mitt i livet. Tank
Studenterna mådde sämre psykiskt när lärosätena övergick till distansundervisning under pandemin. Samtidigt gynnades kvinnor från välbärgade familjer betygsmässigt av att delvis undervisas digitalt, skriver doktoranden Adrian Mehic i en ny SNS-rapport.
För att minska spridningen av covid-19 gick svenska högskolor och universitet under våren 2020 över till undervisning helt på distans. I början
Fristående gymnasieskolor ger högre betyg än kommunala. Det gynnar friskoleelever, men skapar orättvisor om betygen inte speglar en högre kunskapsnivå, skriver forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson i en ny SNS-rapport.
I dag går nästan var tredje gymnasieelev i en fristående gymnasieskola. Nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson har undersökt vad det innebär för enskilda elever j
Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport.
Mellan 2004 och 2019 ökade antalet anställda inom gruppen högutbildad
I går samlades för första gången referensgruppen till SNS nystartade forskningsprojekt som belyser den högre utbildningens och forskningens organisering, finansiering och styrning. I den namnkunniga referensgruppen sitter personer på ledande befattningar inom forskningsintensiva företag, universitetsrektorer, generaldirektörer för forskningsstiftelser och företrädare från fack- och arbetsgivare.
I dag samlas ledande företrädare för universitet, högskolor, forskningsråd och företag för samtal som kommer att bidra till att sätta inriktningen för SNS kommande projekt om högre utbildning, forskning och livslångt lärande. Projektet startar i januari år 2022 och leds av SNS nya forskningsledare Jonas Klarin.
Dagen är indelad i två rundabordssamtal. Det första samtalet fokuserar på f
Skolreformer under 1930-och 1940-talet där undervisningstiden utökades gav stora effekter på inkomster senare i livet. Det visar tre nationalekonomer i en ny SNS-rapport. Martin Fischer, Martin Karlsson och Therese Nilsson har hittat ett direkt samband mellan mer undervisningstid i grundskolan och bättre utfall på arbetsmarknaden. Störst blev effekterna för de som fick mer undervisningstid under l