Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Nationalekonom: Övervakningskameror har minskat brott i stadsmiljö

För effektiv bekämpning av brott krävs kunskap om vad särskilda åtgärder har för effekt. Övervakningskameror tycks kunna hjälpa, men det behövs fler svenska studier om detta, skriver Mikael Priks i en ny SNS-rapport.

De senaste årens brottsutvecklingen har väckt debatt om vilka åtgärder som är effektivast mot kriminalitet. Men det råder brist på studier om detta ur svenskt perspektiv, konstaterar forskaren Mikael Priks i SNS-rapporten Hur påverkar polis och övervakningskameror brottslighet?

»Det är inte alltid så enkelt att mäta hur olika insatser påverkar kriminalitet. Dels görs de vanligtvis i områden där brottstrenden går uppåt, vilket gör att effekter av insatserna kan maskeras av den underligganden trenden. Dels genomförs ofta en kombination av åtgärder. Det gör det svårt att utvärdera vad som egentligen hjälper«, säger Mikael Priks, professor i nationalekonomi.

Studier som försöker hantera dessa problem visar att svensk polis har varit bra på att minska huliganism, brott som begås av livsstilskriminella och brott i utsatta områden. Men det finns få samhällsekonomiska analyser som visar om det är kostnadseffektivt med fler polisinsatser och hur de i så fall bör utformas.

Likaså är det svårt att klarlägga övervakningskamerors effekter på kriminalitet men det finns även här viss forskning inom området.

»Internationellt finns det studier som mäter övervakningskamerors effekter på ett trovärdigt vis. Enligt dem tenderar kamerorna att minska antalet anmälda brott i stadsmiljö med cirka 20–25 procent«, säger Mikael Priks.

Resultaten stöds av en studie som visar att brottsligheten i Stockholms tunnelbana minskade i ungefär samma utsträckning när övervakningskameror sattes upp. Men undersökningarna i Sverige är så få att det är svårt att dra några allmänna slutsatser, påpekar Mikael Priks i rapporten.

»Det behövs mer forskning på det här området utifrån svenska data. Forskare och Polismyndigheten borde samverka för att utforma utvärderingsmetoder redan innan insatser görs. Så skulle beslutsfattare kunna få bättre underlag för att besluta om effektiva brottsbekämpande åtgärder«, säger han.

Om projektet

Rapporten Hur påverkar polis och övervakningskameror brottslighet? är en del i SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle. Det pågår 2022–2024 och fokuserar på hur brottslighet kan motverkas samt på vilka åtgärder som är effektiva i sammanhanget.

Om författaren

Mikael Priks är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


SNS är Sveriges ledande mötesplats för saklig samhällsdebatt och en viktig källa till kunskap för beslutsfattare. SNS är en oberoende ideell förening grundad 1948, som sammanför företrädare för näringsliv, förvaltning, akademi och politik. Denna brobyggande roll främjas av att SNS som organisation inte tar ställning i policyfrågor. Verksamheten består av forskning, möten och utbildningar om centrala samhällsfrågor. 290 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • SNS stärker forskningen kring systemhotande brottslighet

    SNS stärker forskningen kring systemhotande brottslighet

    Under tre år har SNS drivit forskningsprojektet Brottslighet och samhälle om hur brottslighet med stor samhällspåverkan kan motverkas. Bland annat har infiltrering av myndigheter belysts. Mot bakgrund av de fortsatt stora problemen med systemhotande brottslighet väljer SNS nu att förlänga satsningen i tre år. Fokus framöver är organiserad brottslighet och kriminell ekonomi.