SNS Beredskapskommission: Så kan beteendeekonomiska insikter göra kriskommunikation mer effektiv

Sverige genomför en historisk upprustning av totalförsvaret. Men hur kan den ske på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Det är en fråga som SNS Beredskapskommission söker svaren på. I delrapporten Mänskligt beslutsfattande i tider av kris undersöker forskaren Elina Bryngemark människors beteenden under krissituationer och hur myndighetsinformation bör utformas för att medborgare ska ta till sig av livsviktiga råd.

En viktig fråga för samhällets beredskap är hur myndigheter kan utforma en effektiv kriskommunikation som tar hänsyn till hur människor tänker och agerar under kriser, och ytterst under krig. Mänskligt beslutsfattande i tider av kris från SNS Beredskapskommission undersöker mänskligt beslutsfattande i krissituationer. I rapporten presenterar lärdomar från bland annat covid 19-pandemin.

I rapporten finner Elina Bryngemark att i inledningen av en kris tenderar människor att anstränga sig för att agera rationellt genom att försöka skydda sig mot hot. I utdragna kriser blir däremot svårare att ta till sig av ny information och anpassa sig - beteenden blir mindre rationella.

Författaren konstaterar att kriskommunikation riskerar att misslyckas om den inte tar hänsyn till de mekanismer som påverkar människors beslutsfattande.

- Myndigheter bör dra lärdomar från beteendeforskning. Att kommunicera risker för enskilda och deras närstående är mer effektivt än att kommunicera abstrakta samhälleliga vinster, säger Elina Bryngemark.

- Trovärdighet i avsändaren är avgörande. Det kan vara mer effektivt om den som kommunicerar är en lokal profil från civilsamhället än en rikspolitiker. Det är också viktigt att försöka skapa en ”vi”-känsla kring att detta är en kris som vi tar oss igenom tillsammans, tillägger hon.

Tre av rapportens slutsatser:

• När människor ser att andra gör rätt följer de efter. Men det gäller också omvänt – regelbrott kan smitta. Kriskommunikation bör därför undvika att fokusera på det som människor gör ”fel” då det kan leda till att ännu fler gör det.
• Gör det enkelt att göra rätt. Ta bort trösklar som hindrar människor från att göra rätt. Visuella ledtrådar och standardinställningar (till exempel SMS-påminnelser) kan effektivt påverka beteenden utan att myndigheter behöver använda tvång.
• Förankra förändringar. Förändringar uppfattas som förluster om de sker utan förvarning. Minskad handlingsfrihet accepteras i större utsträckning om uppfattningen om vad som är normalläge gradvis har förskjutits.

Utifrån sina forskningsresultat rekommenderar Elina Bryngemark en offentlig kriskommunikation i faser:

• I början av en kris bör myndigheter satsa på att dela information och skapa en känsla av samhörighet för att etablera kollektiv följsamhet av riktlinjer som norm.
• Vid en mer utdragen kris behöver nya råd förhålla sig till tidigare råd för att uppfattas som rimliga och trovärdiga. Om nya råd motsäger tidigare råd – utan att detta öppet förklaras – kan förtroende och följsamhet snabbt minska. Detta eftersom människor tenderar att använda den första informationen de får som en referenspunkt när de värderar och tolkar efterföljande information.
• Vid en långvarig kris försämras människors förmåga att ta till sig ny information. Det är dock viktigt att upprätthålla kommunikationen för att inte ge utrymme åt felaktig ryktesspridning. För att bibehålla ett intresse kan det vara effektivt att använda sig av information som väcker känslor, till exempel genom att betona vad som kan gå förlorat om man väljer att inte följa rekommendationer. Det är även effektivt att fortsätta kommunicera en känsla av samhörighet och att uppmärksamma rätt beteenden.

Om rapporten och SNS Beredskapskommission

Mänskligt beslutsfattande i tider av kris är en delrapport från SNS Beredskapskommission. Under våren 2026 presenteras kommissionens slutrapport. Kommissionen består av forskarna Lars Hultkrantz, ordförande, Henrik Andersson, Elina Bryngemark och Lena Nerhagen.

SNS Beredskapskommission bidrar med kunskapsunderlag i form av en analys av hur en samhällsekonomiskt effektiv beredskap, omfattande offentlig sektor, näringsliv och civilsamhället, kan skapas och upprätthållas.

Läs mer om SNS Beredskapskommission.

Om författaren

Elina Bryngemark är nationalekonom och forskare vid Luleå tekniska universitet

Kontakt: elina.bryngemark@ltu.se