Fler än fyra av tio av de som har dömts för ett brott återfaller i brottslighet inom några år. För att minska återfallsrisken och kostnaderna för samhället är det viktigt att identifiera vad som orsakar återfall. Detta skapar i sin tur förutsättningar för en mer evidensbaserad kriminalpolitik, något som nationalekonomen Randi Hjalmarson framför i en ny SNS-rapport.
Beteendevetenskapliga program får unga män att begå färre brott och vara mer närvarande i skolan. Samhällsekonomiskt är metoden också mer lönsam än andra förebyggande insatser. Det visar tongivande amerikanske professorn Jens Ludwig i en ny SNS-rapport.
Förebyggande arbete mot brott brukar handla om sociala insatser. Men i stora amerikanska försöksprogram har fokus i stället riktats mot hur ung
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder finns tydliga skillnader i livsvillkor mellan svenska kvinnor och män. Vad beror det på? Vad kan göras för att minska skillnaderna? Och vad betyder digitalisering och befolkningsförändringar i sammanhanget? Detta undersöks i en ny seminarieserie som SNS anordnar i samarbete med Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms univers
Intuition, omedvetna tumregler och medvetna misstolkningar påverkar våra val när vi fattar beslut – både för egen del och när det gäller användning av offentliga medel, enligt nationalekonomen Gustav Tinghög. I SNS-rapporten ”Alternativkostnadens psykologi – känslor och kostnadseffektivitet vid beslut i offentlig sektor” sammanställer han resultaten från beteendeexperiment om prioriteringsbeslut i
Nudging är inte någon mirakelmedicin för att åstadkomma klimat- och miljöförbättringar, men har en roll att fylla bland andra miljöpolitiska styrmedel. Bäst fungerar det på val som inte uppfattas som så viktiga av individen. Det konstaterar tre nationalekonomer i en ny forskningsöversikt som publiceras av SNS. De tycker att det är bättre att stärka den beteendevetenskapliga expertisen på myndighet
Vid ekonomiska experiment framgår det att vd:ar är mer samarbetsvilliga och mindre aggressiva än andra. Detta gör att de tjänar mer pengar på sina beslut, trots att de inte är mer individuellt rationella. Det visar Jerker Holm, professor i nationalekonomi, som tillsammans med två kollegor har undersökt vd:ars beteende i olika beslutssituationer. Resultaten sammanfattas i en ny SNS-rapport.
Kont
Thérèse Lind är ny forskningsledare på SNS. Hon kommer att arbeta med SNS forskningsprojekt om hållbar samhällsbyggnad, integration och framtidens vård.
Thérèse disputerade våras vid Linköpings universitet med en avhandling inom beteendeekonomi. Hon kom först i kontakt med SNS under Job Market, den mötesplats som SNS arrangerar i december varje år där arbetsgivare får träffa disputeran
Hiv är fortfarande en av de främsta orsakerna till sjukdom och död i Afrika söder om Sahara. I en ny rapport från SNS presenterar svenska forskare ett effektivt sätt att minska spridningen av viruset – med hjälp av lotterier. Den enkla och träffsäkra metoden minskade smittspridningen med över 50 procent i högriskgrupper.
Personer som är mer villiga att ta risker när det gäller pengar verkar ock
Genom att ta bort det automatiska uttaget i tjänstepensionssystemet vid 65 års ålder försvinner ”knuffen” att gå i pension. Att på så vis ändra utformning av beslutssituationen när människor närmar sig pensionen kan bidra till att fler väljer att arbeta vidare och till att pensionsåldern höjs. Det är en av slutsatserna i en ny SNS Analys skriven av Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi.