SNS Konjunkturråd 2026: Kan invandring, AI och privata arbetsgivare säkra välfärdens personalförsörjning?

Fyra nationalekonomer undersöker hur välfärdens framtida personalförsörjning kan säkras. Hur påverkar utbildnings- och kvalifikationskrav tillgången på arbetskraft? Vilken roll spelar invandrad arbetskraft för att fylla personalbehoven? Kan AI och annan teknik minska personalbehovet? Detta är centrala frågeställningar som forskarna kommer att belysa i SNS Konjunkturrådsrapport 2026.

Den offentligfinansierade sektorn har svårt att rekrytera, och i vissa fall också behålla personal. Under kommande år väntas problemen förvärras i takt med att efterfrågan på vård och omsorg ökar. Samtidigt som utmaningarna är välkända sker diskussionen om lösningar ofta utifrån inaktuell kunskap. SNS Konjunkturråd 2026 granskar därför frågan utifrån nya svenska och europeiska data.

SNS Konjunkturråd 2026 analyserar hur personalsammansättningen har förändrats över tid, hur attraktivt det är att arbeta i välfärden, vilken roll invandrad arbetskraft, teknologisk utveckling och privata utförare spelar för personalförsörjningen i dag, och kan spela i framtiden.

- Det finns stora förväntningar på ökad produktivitet inom välfärden genom AI och annan teknik. Samtidigt utmanas sektorn av stora pensionsavgångar och svårigheter att rekrytera. Att beslutsfattare får tillgång till aktuell kunskap gör det möjligt att fatta politiska beslut som vilar på en realistisk bild av problemens natur och vilka lösningar som är möjliga, säger Oskar Nordström Skans, ordförande i rådet.

Ytterligare tre forskare ingår i rådet: Georg Graetz, Lena Hensvik och Olof Åslund. Alla är verksamma vid Uppsala universitet.

- Att välfärden fungerar är något som berör alla medborgare. Därför är det särskilt viktigt att diskussionen om hur kompetensen ska säkras utgår från aktuell kunskap. Jag hoppas att rapporten som släpps i januari ska kunna fungera som ett angeläget diskussionsunderlag, säger Ilinca Benson, vd på SNS.

Forskarna fokuserar sin empiriska analys på personalförsörjningen inom vård och omsorg, förskola och grundskola, polis och kriminalvård. De gör även en internationell utblick för att utröna om svenska vägval kring kompetensförsörjning har skapat unika svenska problem.

Särskild vikt kommer att läggas vid att ge svar på följande frågor:

1. Utbildning och kompetenskrav: Hur har utbildningssammansättningen förändrats inom välfärdssektorn? Vad kan man göra för att få fler att välja relevanta utbildningar? Går det att öka tillgången på arbetskraft genom att skapa fler vägar in?
   
2. Invandrad arbetskraft: Vilken roll spelar flyktinginvandring och arbetskraftsinvandring för att fylla personalbehoven? Vad händer om språkkraven eller minimilöner höjs?
   
3. Ny teknik: Kan AI och annan teknikutveckling minska personalbehovet? Vad säger forskningen hittills om effektiviseringsmöjligheterna?
   
   

Om SNS Konjunkturråd

SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar forskarna rekommendationer till politiker och andra beslutsfattare.

SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har över 120 forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.

Om författarna

Oskar Nordström Skans (ordförande) är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet

Kontakt: oskar.nordstrom_skans@nek.uu.se

Georg Graetz är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet

Kontakt: georg.graetz@nek.uu.se

Lena Hensvik är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet

Kontakt: lena.hensvik@nek.uu.se

Olof Åslund är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet

Kontakt: olof.aslund@nek.uu.se